Allmänna KRadet 1 departementet Jat Har Se dd 2 slagit 5000 Fr. till ett monument öfver Joachimine Murat i haus födelseort Cahors. Man hoppa-lel des, att denna summa kommer att tyrdubbias fö genom frivilliga bidrag. Murats enka har åtlki departementet skänkt en tafla af Gerard, derih: M förestålles till häst, med marskalksstafven ilre hand. m Spanien. g Nyheterna från Madrid gå till den 2 dennes, N och de telegrafiska depescherna från gränsen till den 6. Enligt de sistnämda, hvilka likval låta något förvirrade och stridiga, skulle allt! vara arranugeradt i Pamplona. Trupperne å ömse sidor hade erkänt general Cabrera såsom vice-konung och öfverste Penna såsom guvernör. En allmän revy skulle hållas den 7 och den i forra garnisonen inrycka i staden. Enligt sam17 ma berättelser skulle pretendenten stå i Orihue4 la, samt Espartero och Oraa i Pozendon, hvar-; ifrån de ärnade med det snaraste angripa den förstnämnde. De skulle redan hafva upphunnit hans arrier-garde — hvilket då vill säga, att han skulle hafva dragit sig tillbaka. Mendez Vigo har, ! i stället att angripa Carlist-chefen Zariategui, förklarat provinserna Soria, Avila, Burgos, VellaN dolid, Palencia och Segovia i belägringstillstånd. Han skall likväl förut hafva haft en lycklig träff . . . 1 ning mot sin ofvannämnde fiende, hvilken der1, vid förlorat 200 döda och 40 fångar. — På linien vid Hernani hafva Christinos bemäktigat sig TUrmeta och Andonio. f Deremot äro äfven bedröfliga underrättelser i omlopp, enligt hvilka general odil blifvit af sine soldater mördad i Ciudad Bodrigo, och Ulibarei haft samma öde i Navarra. tikadana uppträden skola ägt rum i Haro, St. Vicente, la Guardia och Lodosa, med ett ord längs hela Ebro-linien. De civila och militära auktoriteterna hade gvipit till flykten, och General! Alaix hade blifvit af trupperne proklamerad till befälhafvare, hvilken befattning han äfven emottagit. Dessa rykten fordra likväl bekräftelse. Den Carlistiska juntan i Castilien har i Carl V:s namn utfärdat ett dekret, som upphäfver regeringens i Madrid befallning om tiondens afskaffande, emedan, såsom det heter, det vore nödvändigt att skilja den verldsliga makten från den andliga, på det den sednare icke måtte bli beroende af den förra. I sakernas närvarande skick kan det imedlertid vara likgiltigt hvad i både den ena och den andra styrelsen förord nar, emedan ingenderas befallningar lydas längre, än för den stund deras trupper innehafva orten. Under allt detta är lugnet ostördt i Madrid, ehuru man der talar om mordplaner af klubbister och dolkmän, samt ministrarne påstås hafva; kommit åtskilliga sådana på spåren. Man vill till och med insinuera, att Herr Mendizabal i skall vara invecklad deri. Han har låtit inskrifva sig som frivillig i National-gardets första bataljon, troligen för att vederlägga de förklenliga ryktena. Hans bror hade haft det missödet, att bli tillfångatagen af Carlisterne, som hotade honom med döden, om han icke inom 6 dagar löste sig med 3000 piaster. En uppkommen träffning mellan dem och en Christinsk korps förskaffade honom likväl tillfälle att rädda sitt lif, utan uppoffring af sina penningar. Visst är dock, att mycken spänning och afund råder emellan den nja och den afgångna ministeren, särdeles emellan Hr Mendizabal och hans efterträdare. Den förre är nemligen högst afundsjuk på den sednare, emedan denne förmått anskaffa 48 millioner realer (omkring 6 millioner Sv. B:co) hvaraf 3, lemnats till krigsministeren. En af hufvudstadens rikaste kapitalister, Don Gaspar remisa, skall i hemlighet hafva blifvit hotad med döden, om han lemnade regeringen några ytterligare penningetörsträckningar. I allmänhet röja de nya ministrarne just icke brist på skickhyher, men äro oense om hvad system de skola följa och synas hotade af Cortess ovilja, hvilka redan gifvit dem ett prof derpå genom general Seoanes utväljande till president. Tvänve af dem. Hrr Pizarro och Bardaji, skola icke vara obenägne för en främmande intervention, men hvilken åsigt icke lär understödjas af de öfrige. — Bland embetsmännen vid byråerna företagas många förändringar ; till dessa hör att den ryktbare Juristen Cambronero blifvit utnämnd till Xefe Politico i Barcelona. Ministrarne skola ha den lofliga afsigten, att till en början icke vidröra de utrikes förbållanderna, utan lemna vslen full frihet, och sysselsätta sig med militär-operationernas verksamma hedrifvande. Huru detta sistnämnda kom: i l a N