par knifstyng, hvarigenom han utmattad nedföll på sina knän. Den karlen, som han kullslagit, förenade sig nu med sina medbrottslige, och sju styng träffade honom på samma ging i sidorna, samt inträngde djupt i lungorna. Redan vid de första såren hade den olyecklige köpmannen förlorat sansningen, och hans mördare ansågo sig derföre fullkomligt, säkre att kunna plundra boden. I detsamma fingo de höra det aflägsna dånet af hästhofvar; det var en rund af municipal-gardet, som kom uppför gatan. Det var icke möjligt, att fly, alla på en gång, utan att bli sedda och förföljda; en enda af dem vågade smyga sig längs husen fram till barrigren; de båda andre togo det partiet att gå in i boden ech huka sig ned bakom disken, utan att få tid bortföra sitt offers lik; de räknade imedlertid på att det under nattens mörker ej skulle bli bemärkt, utan att ryttarne skulle obekymrade fullfölja sin väg. Detta hade visserligen äfven skett, emedan allt var tyst och ingen syntes till i hela qvarteret, om icke den förut ridande brigadierens häst oförmodadt stannat; han började vädra med näsborrarna, darrade, gnäggade och, oaktadt ryttarens sporrhugg, kunde han ej förmås att taga ett steg framåt, utan var nära att stegra sig, liksom betagen af ett oemotståndligt intryck af skräck oeh aefsky. Brigadieren misstänkte nu, att något ovanligt var å färde, steg af, och det första föremål, som mötte hans bliekar, var köpmannens lik, som låg i sitt blod längs huset, och som skuggan af de halföppna luckorna dittills hindrat honom att bli varse. Boden hade lemnats öppem, och brigadieren gick dit in. Man såg i början ingen menniska, men då han hemtat sig från den förbländning, öfvergången från mörker till ljus alltid förorsakar, märkte han bakom disken hjessan af en person, sor dess höga växt, emot hans vilja, förrådde. Han dreg mu sin sabel, ropade in de utanför stannade soldaterne och uppmanade mördarne att komma fram. — Hvarje försök till motstånd var fruktlöst; bleke darrande oeh drypande af blod kröpo de fram ur sitt gömställe; vakten band dem och förde dem till en början till närmaste poliskommissarie. Den beklagansvärde N. upptogs från gatan och en läkare ofterskiekades, med hvars tillbjelp han hemtade nog styrka att kunna berätta förloppet. Hans återställande till lifvet är ännu ganska tvifvelaktigt. UPPSATTES UD KA TD SENAP AN ER ROSETTEN EA