förelser emellan Kongl. Kollegii förslag samt dem, hvilka i dessa frågor dels de trenne öfriga riks-Stånden vid 1823 års Riksdag uppgjorde, dels Borgareståndet vid det följande Riksmöte särskilt utarbetade och till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i underdånighet anmälde, hufvudsakligen instämt i de åsigter, som Borgare-Ståndet utvecklat, men tillika funnit sig föranlåtne att göra anmärkningar vid Kongl. Kommerse-Kollegii förslag, för att ådaga ägga: att. desamma i sjelfva verket innebära, om de antagas, grund till upphätfvande af skillnad emellan Stadsoch Landtmarnan:ring, till upplösning af Städernas Borgerskap; att en misstydnving skett af Borgare-Ståndets koncession vid 4809 och 1810 årens Riksdag; att, i strid emot hvad de af Kongl. Maj:t i Nåder törordnade Kommitterade samt Riks Stånden föreslagit, Kongl. Kommerse-Kollegium tillstyrkt borttagande af skicklighetsprot i allmänhet för dem, som vilja i handtverks-yrken inträda; samt Kongl. Kollegii förslag både str.da emot gällande Grundlag och innefatta afvikelser ifrån allmän Jag. Dessa de väsendtligaste anmärkningar, jemte hvad dermed stått i sammanhang, äro utvecklade i underdåniga fraraställningar, som redan äxo till Eders Kongl. Mszjsts Kanslis Handelsoch Finans-Expedition af Borgerskapets Äldste ingifna Exemplar af samma underdåniga framställningar bifogas jemväl härhos underdånipst. Allernådigste Konung! Då denne angelägenhet öfverlemnas til Eders Kongl Maj:ts Nådiga pröfaing och behjertande, är de? för Borgerskapets Aldste en tillfredsställe:se, att detta öfverlemntnde sker till Högste Vårdaren af de fyra Riks-Ståndtns frioch rättigheter, till Eders Korgl. Maj:t, som Nådigst förklarat Sig inse nödvändigheten deraf, att med varsamhet anställa förändringar af ett hushålls-system, som, under en längre tids tillämpning, grundlagt flera enskilta och allmänna förhållanden och gifvit beständ rigtning åt kepital och arbetsförmågan; att, vid öfver: gången till en af omständigheterna påkallad friare utveckling.af indbstriela krafter, ej åsidosätta omsorg-för ordning och konstflitens fullkomnande; att, rid fördelningen af borgerliga skyldigheter, göra skäligt afsesnde på den insärinkning i lagligen tillkomna förmåner, som en. utvidgad täflan kunde för nuvarande medlemmar af visca korporaiioner förorsaka, samt att, så vidi möjligt var, söka bereda allmänt gagn med undvikande af enskilda förluster ocholägenheter, — till Ecers Korgl. Maj:t, om vid 1815 års riksdag till Borgare-ståndet nådigst yttrade, att i medborgarens Ögon är bHorgare-kronan den högsta ära, och som vid riksmötet 1830 till Borgars-ståndets deputerade lika nådigt förklarade, att Borgare-ståndet, på det denna krora ej måtte bestridas detsamma, skaile sluta sig alltid med förtroende till sin Konung. Stockholms Borgerskap sluter s:g förtröstansfullt till sin Konung, gladt i öfrertygelsen, att dessa frågor hvila på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga. uppmärksamma och rättvisa pröfnirg. Stockkolms Borgerskaps Aldstframhärda med djupaste vördrad, trohet ociimit Stormägtigste Allernådigste-Konung! Eders Kongl. Maj:is underdånigpte, tropligt:gate tjenare och undersåter: J. Wegelim -G. Lychon. Abr2h. Rydberg. C. F. Saerling. Svstat Hegardt. Carl Joh. Ekerman. IC. Norman. Peter Ulric: Widmars Gust. Beskow. Lå Gottl. Cantaler, Carl G. Bäck. Marth. Th. i desamma 1 många delar förnärmande Borgerskapets rätt, hafva Borgerskapets Aldste, efter anställda jemi Morsing Th:son. Otto I. Gavuzzi. Carl Björling. C. SArehlenerxs OA. F. Schulta. IB P. Folcker. Jonas Thunberg Anders. Helsten. And. Rosborg. Joh: Wedberz, A. M. Brinck. And. Valley. ÅA. C. Strömberg And:son, J, Surdblad, Joh, Hoffmaa D:son, Hindr, Hartman, Nils Hartman, D, Helsingius, R. F. Nisser, RB, Stzandberg. P, Winbladh, Jonas Lindberg, C, H. Frodell. G, Folcker, D, Sundin, Edm, Höckert. P, Högteldt. P, Almqvist, L, F, Engström, E. Limrell, A, Borgström, J,, Widgren, G. Klemming. CT. J. Lorenta. E. Norman. J, P. Erling. A. Wesiman. H. M. Konungeas härå på franska språket afgifna svar uppläistes af H. E. Hr Grefve 3rahe på svenska, så som följer. Mine Herrar! ; Då I nämnen 114 . at 41809 års Rageringsform, fåterkallen J minnet af en tidpunkt, utmärkt af stora I motgångar, som tvango Nationen att icke räkna på det närvarande. men på det tillkommande. Framtiden utgjorde då dess förhoppning. Det närvarande var olyeksfullt. Den Furste,fsom blef Eder tillflyckt, den ende som kunde frälsa Eder, åtog Sig då en af de tyngsta, och Jag kan tillägga, en af de svåraste bördor. Han förband Sig att bibehålla Eder vid edra rättigheter. Han uppfyllde Sina lötten. Främmande för allt hvad som föregått min ankomst blef Jag utkorad genom ett fritt och enhälligt val. Den första handling, Nationen fordrade 3f Mig, var den heliga försäkran, att bibehålla hvarie Riks-stånd i fallt åtnjutande at Dess rättigheter. Äfven Jag har uppfyllt Mitt löfte. Vår tid är utmärkt af begär att åndra hvad som at ålder varit bestående. Naturen, som utvecklsr ungdomslifret, föreskrifrer skyldigheten åt den mognare åldern att noga begrunda det förflutna, för att, med sakkännedom, kunna styra det närvarande. Vid hvarje bekymmersamt skifte, sem inträffat sedan eder politiska pånyttfödelse, hafve vi lugnt betraktat den förflutna tiden, och de beslut vi fattat, hafva, oagtadt vår förmenta brist på tillgårgar, visat afundsmännen till vår lyckliga ställning, hvad vi kunde och hvad vi vågade företaga. Hvad vi nu kunna verkställa, det är förbättrandet at våra lagar och inrättningar. Väger till de högsta äreställen är öppen för alla, som göra sig deraf värdige, genom verksamhet, sparsamhet, kuaskaper och aktning för andras rätt. Vi äga alle ssmma ureprung; men semhällens första I 2 a om LA