förelser emellan Kongl. Kollegii förslag samt dem,
hvilka i dessa frågor dels de trenne öfriga riks-Stån-
den vid 1823 års Riksdag uppgjorde, dels Borgare-
ståndet vid det följande Riksmöte särskilt utarbetade
och till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i un-
derdånighet anmälde, hufvudsakligen instämt i de å-
sigter, som Borgare-Ståndet utvecklat, men tillika
funnit sig föranlåtne att göra anmärkningar vid Kongl.
Kommerse-Kollegii förslag, för att ådaga ägga: att.
desamma i sjelfva verket innebära, om de antagas,
grund till upphätfvande af skillnad emellan Stads- och
Landtmarnan:ring, till upplösning af Städernas Bor-
gerskap; att en misstydnving skett af Borgare-Ståndets
koncession vid 4809 och 1810 årens Riksdag; att, i
strid emot hvad de af Kongl. Maj:t i Nåder törord-
nade Kommitterade samt Riks Stånden föreslagit,
Kongl. Kommerse-Kollegium tillstyrkt borttagande af
skicklighetsprot i allmänhet för dem, som vilja i
handtverks-yrken inträda; samt Kongl. Kollegii förslag
både str.da emot gällande Grundlag och innefatta af-
vikelser ifrån allmän Jag.
Dessa de väsendtligaste anmärkningar, jemte hvad
dermed stått i sammanhang, äro utvecklade i under-
dåniga fraraställningar, som redan äxo till Eders Kongl.
Mszjsts Kanslis Handels- och Finans-Expedition af
Borgerskapets Äldste ingifna Exemplar af samma
underdåniga framställningar bifogas jemväl härhos un-
derdånipst.
Allernådigste Konung! Då denne angelägenhet öf-
verlemnas til Eders Kongl Maj:ts Nådiga pröfaing
och behjertande, är de? för Borgerskapets Aldste en
tillfredsställe:se, att detta öfverlemntnde sker till Hög-
ste Vårdaren af de fyra Riks-Ståndtns fri- och rät-
tigheter, till Eders Korgl. Maj:t, som Nådigst för-
klarat Sig inse nödvändigheten deraf, att med varsam-
het anställa förändringar af ett hushålls-system, som,
under en längre tids tillämpning, grundlagt flera en-
skilta och allmänna förhållanden och gifvit beständ
rigtning åt kepital och arbetsförmågan; att, vid öfver:
gången till en af omständigheterna påkallad friare ut-
veckling.af indbstriela krafter, ej åsidosätta omsorg-för
ordning och konstflitens fullkomnande; att, rid fördel-
ningen af borgerliga skyldigheter, göra skäligt afsesn-
de på den insärinkning i lagligen tillkomna förmåner,
som en. utvidgad täflan kunde för nuvarande med-
lemmar af visca korporaiioner förorsaka, samt att,
så vidi möjligt var, söka bereda allmänt gagn med
undvikande af enskilda förluster ocholägenheter, —
till Ecers Korgl. Maj:t, om vid 1815 års riksdag
till Borgare-ståndet nådigst yttrade, att i medborga-
rens Ögon är bHorgare-kronan den högsta ära, och
som vid riksmötet 1830 till Borgars-ståndets depu-
terade lika nådigt förklarade, att Borgare-ståndet, på
det denna krora ej måtte bestridas detsamma, skaile
sluta sig alltid med förtroende till sin Konung.
Stockholms Borgerskap sluter s:g förtröstansfullt
till sin Konung, gladt i öfrertygelsen, att dessa frå-
gor hvila på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga. uppmärk-
samma och rättvisa pröfnirg. Stockkolms Borgerskaps
Aldstframhärda med djupaste vördrad, trohet ociimit
Stormägtigste Allernådigste-Konung!
Eders Kongl. Maj:is
underdånigpte, tropligt:gate
tjenare och undersåter:
J. Wegelim -G. Lychon. Abr2h. Rydberg. C.
F. Saerling. Svstat Hegardt. Carl Joh. Ekerman.
IC. Norman. Peter Ulric: Widmars Gust. Beskow.
Lå Gottl. Cantaler, Carl G. Bäck. Marth. Th.
i
desamma 1 många delar förnärmande Borgerskapets
rätt, hafva Borgerskapets Aldste, efter anställda jem-
i
Morsing Th:son. Otto I. Gavuzzi. Carl Björling.
C. SArehlenerxs OA. F. Schulta. IB P. Folcker. Jo-
nas Thunberg Anders. Helsten. And. Rosborg.
Joh: Wedberz, A. M. Brinck. And. Valley. ÅA.
C. Strömberg And:son, J, Surdblad, Joh, Hoff-
maa D:son, Hindr, Hartman, Nils Hartman, D,
Helsingius, R. F. Nisser, RB, Stzandberg. P, Win-
bladh, Jonas Lindberg, C, H. Frodell. G, Folcker,
D, Sundin, Edm, Höckert. P, Högteldt. P, Alm-
qvist, L, F, Engström, E. Limrell, A, Borgström,
J,, Widgren, G. Klemming. CT. J. Lorenta. E.
Norman. J, P. Erling. A. Wesiman.
H. M. Konungeas härå på franska språket
afgifna svar uppläistes af H. E. Hr Grefve
3rahe på svenska, så som följer.
Mine Herrar!
; Då I nämnen 114 . at 41809 års Rageringsform,
fåterkallen J minnet af en tidpunkt, utmärkt af stora
I motgångar, som tvango Nationen att icke räkna på
det närvarande. men på det tillkommande. Framti-
den utgjorde då dess förhoppning. Det närvarande
var olyeksfullt. Den Furste,fsom blef Eder tillflyckt,
den ende som kunde frälsa Eder, åtog Sig då en af
de tyngsta, och Jag kan tillägga, en af de svåraste
bördor. Han förband Sig att bibehålla Eder vid edra
rättigheter. Han uppfyllde Sina lötten.
Främmande för allt hvad som föregått min ankomst
blef Jag utkorad genom ett fritt och enhälligt val.
Den första handling, Nationen fordrade 3f Mig, var
den heliga försäkran, att bibehålla hvarie Riks-stånd
i fallt åtnjutande at Dess rättigheter. Äfven Jag har
uppfyllt Mitt löfte.
Vår tid är utmärkt af begär att åndra hvad som at
ålder varit bestående. Naturen, som utvecklsr ung-
domslifret, föreskrifrer skyldigheten åt den mognare
åldern att noga begrunda det förflutna, för att, med
sakkännedom, kunna styra det närvarande.
Vid hvarje bekymmersamt skifte, sem inträffat se-
dan eder politiska pånyttfödelse, hafve vi lugnt
betraktat den förflutna tiden, och de beslut vi fattat,
hafva, oagtadt vår förmenta brist på tillgårgar, visat
afundsmännen till vår lyckliga ställning, hvad vi kun-
de och hvad vi vågade företaga.
Hvad vi nu kunna verkställa, det är förbättrandet
at våra lagar och inrättningar. Väger till de högsta
äreställen är öppen för alla, som göra sig deraf vär-
dige, genom verksamhet, sparsamhet, kuaskaper och
aktning för andras rätt.
Vi äga alle ssmma ureprung; men semhällens första
I 2 a om LA