Article Image
de öfriga Carlistiska banden i Valencia. Garnizonen 1 5. Sebastian har gjort ett få fängt utfall derifrån. Tvänne bataljoner upp förde sig så subordinations-vidrigt, att hufvud: männen måste inspärras i citadellet. — Den ny Brittiska legionen skall förenas med de Spansk; trupperna. Portugal. Några dagar före den spanska ministörer ramlade äfven den portugisiska. Den 13 Aug nemligen utkom en konglig förordning, hvarige. nom 5a da Bandeira, chef för de i norra de len af landet stående trupperna, utnamndes til konselj-president och marm-minister, Hr Siler Saucher for justitieärenderna, Castro Te ceir: för de inre; Hrr Cliveira och Boveda för krigs. och finans ärenderna, och den inskränkte Perana qvarblir på sin plats. Anledningen til deona minister växling angifves icke, men säker! synes det vara, att det nya kabinettet ej agei folkets förtroende i högre grad, än det gamla, och sel -heller någon högre förmåga. Eu bevis Alt en uppmaniog af detsamma til Lissäfons Ffätionalgarde, att marchera till Oporto, hade till följd, att — 32 personer an: mälde sig. — Stalspapperen stå på 35, 37!N, procent disconto, och deras ännu djupare fallande synes oundvikligt, emedan staten saknar utväg till äfven den minsta utbetalning. Under sådana omständigheter bör det ej förundra, att Kartisterne, långt ifrån att hindras i sitt förehafvande, tvärtom stärkas deri. Den lilla fästningen Almeida i Beira har redan proklamerat kartan; Saldanha har den 10 Augusti utan motstånd ryckt in i Coimbra och marscherat mot Oporto. Markis Bomfin, som med öfverlägsna stridskrafter stod i Castello Branco, har ej gjort något försok att Indra honom derifrån. Sa da Bandeira har lemnat sina trupper, för att afgå till Lissabon, och man tror nu, att dessa endast vänta på Saldanhas ankomst, för att göra gemensam sak med honom. Såsom ett botemedel mot allt detta onda, hafva Cortes dekreterat habeas corpus-aktens och tryckfrihe tens vpphäfvande på ytterligare en månad, Frankrike. Historien med pistolen förklaras af Monitören sålunda, att pistolen, som var oladdad, släpptes fört en stund efter konungens afresa. Mannen, som hade pistolen, var en gesäll, som bar hem den ifrån ett ställe, der han varit och — ärft den. Ater hafva rykten och kombinationer uppstått om en fransk intervention i Spamen. Anledningen skulle vara, icke blott den allt mera öfverhand tagande oredan i spanska angelägenbeterna och de sednaste händelserna derstädes, utan äfven, och kanske hufvudsakligen, den händelsen, att Österrike tros komma att intervenera i Neapel. Redan i första stund föreföll det väl otroligt. att så stora trupp-afsändningar skulle gå från Neapel till Sicilien, blott för att bekämpa koleran eller vanliga kolera-upplopp; och det vill nu mera synas temligen afgjordt, att rörelser, af djupare politisk natur, existera på Sicilien och i Abruzzerna, och att neapolhtanska rezeriogen är ur stånd satt att med egna krafter dämpa dem, hvarföre en kurir den 3 Augusti inträffat i Mlano och, sedan han kommunicerat med dervarande regering, fortsatt resan till Wien. Neapolitanska regeringen skall på det enträgnaste anhålla om hjelp, emedan dess egna trupper, med undantag a: 2 eller 3 regementer, duga till ingenting och hufvudstaden icke kan lemnas försvarslös genom hela s:yrkans bortskickande. Nu är. det väl icke så lätt att inse, hvad egentligt sammanhang den na intervention skall hafva med en fransk i Spanien; men imedlertid påstås bestämdt ,! att en sådan är i fråga. Den 23 Augusti! bölls i Tuilerierna en ministerkonselj: och genast derpå afskickades en krigsmiuisterns adjutant till Bayonnue Telegrafen var i oupphörlig! verksamhet; och på börsen omtalades, att fråga! vore om för tärkning af observationskorpsen vid, gränsen och om eu skyndsam komplettering af; artilleriets materiel. Natten före den 23 Aug. I afskickade :yska ministern en kurir till Peters-! burg ; och detta ansågs hafva saminanhang med, rörelsen p Pyrend-gränsen. E Polispre!ekten har af spanska sändebudet in-!: fordrat uppgift på alla i Paris boende Spaniorer. Man pister, att alla dylika, som inom tr mål nad ej tessurit den nya konst tutionen. skola hewskick:s. Le AJ Jr I

4 september 1837, sida 2

Thumbnail