Men om regeringen icke skulle förmå någo verka på dessa inkorrigibla ständer, om hon förmår hvarken med råd och föreställningar el ler andra medel afvända dem från deras ohej dade ifver, att oupphörligen anslå medel fö militär-behof, för allahanda öfverflödiga utgiftei och att förgäta de högre, immateriella behofver hvarföre söker hon icke förskaffa sig och fande bättre ständer? Hvem är det väl som erkänt, a! de nu varande ständerna icke representera de nuvarande svenska folket, dess intressen oci bildningsgrad, och att, i fall de än gjorde det deras sammansättning likväl hindrar den bättr andan från att fritt uttala sig och verka? Stän derna sjelfva och den liberala pressen. Hvyen är det som föreslagit reformer i denna olämp: liga representation? Ständerna sjelfva och dei liberala pressen. Hvem är det deremot, son hindrat dessa reformer, än direkt genom sin anhängare, än indirekt genom underlåtenheter att framställa förslag till en enda tidsenlig förändring? Regeringen, som tvertom lämnat utar afseende direkta petitioner i detta fall, under afvaktan på svenska folkets långsamt mognande öfvertygelse, ehuru dennna opinion grott och växt och blomstrat i sekler och särskildt räknar åtminstone de sista 25 åren som sin mognads-tid. Af allt detta måste sålunda följa, antingen at ständerna, i sitt nuvarande skick och sitt hittills vanliga bandlingssätt, äro efter regeringens sinne, när bon ej wil ha dem annorlunda, och att följaktligen de, som klaga öfver något ständernas förfarande, icke uttrycka regeringens tanka, eller och att hon är nöjd med dem i allmänhet, och, blott för tillfället litet mislynt när de halsstarrige någon gång råka gå en egen väg. Det är eljest omöjligt, att förklara den a omalhi, att man äflas med att bibehålla en inrättning, öfver hvilken man för ouphörliga klagomål. Den historik talaren framlagt öfver akademiens ekonomiska ställning under olika perioder, saknar visserhgen icke värde. Önskligt hade dock varit, att författaren ej velat stadna vid denna detalj utan egna en lika nitisk skicklighet åt akademiens verksamhet under olika perioder, åt jemförelsen mellan hvad den varit och hvad den enligt sin inrättning bordt vara hvad den är, och hvad den enligt namnet och nutidens fordringar bordt vara, Vi skulle önska en sådan undersökning af Hr Järtas arbetsförmåga och nit, ej i den tanka, att något ofördelaktigt för akademien skulle komma i dagen utan för att! med erfarenhetens och räsonementets förenade tillhjelp få utredt hurudan en offentlig vetenskaplig institution bör vara, för att i vår tid: svara mot sin bestämmelse. Vi vete val, att denna undersökning skulle visa, att åtskilligt fordom hört till akademiens bestämmelse, som j icke mer äger någon tunga inom dess murar,! samt att i närvaraude tid ännu mer, som förut ! saknats, borde i akademiens bestämmelse intagas; men sanningen förnärmar ingen, och det är för ett belt annat ändamål än tadlets, vi önska, att den kunde komma i dagen. — Saken är den, att när man för något ändamål begär folkets j pengar, så måste man framför allt tydligt och och klart framlägga nödvändigheten och nyttan af folkets bidrag, och visa ej allenast att ändamålet är godt, utan ock att medlen till dess upprående äro fullkomligt säkra, och underkastade n naturlig kontroll. Nu förhåller det sig i våra j lagar tillika så, att folket mindre tror på regeingens ord, än på hvad folket med egna ögon er: en plan, en klar och tydlig plan för vetenkapernas befrämjande är derföre en säkrare föespråkare hos folket, än alla ministeriella a er, all högvederbörlig klagolåt. Att utarbeta en! ådan plan öfver vetenskapernas understöd af olkets medel, skulle väl anstå en fe leda fö kademi, och ett sådant arbete skulle leda geare till målet, än alla de slängar, för hvilka egeringen kommit i misshugg, under Hr Järtas kenbara bemödande att basa upp Ständerna. —— —-—---.-— nNnN—— ?Xver———.—-Ö Ve—— TA. Park clrifovec Att 35 kanal arna ntariat g FE ( I t D I f 47