Men om regeringen icke skulle förmå någo
verka på dessa inkorrigibla ständer, om hon
förmår hvarken med råd och föreställningar el
ler andra medel afvända dem från deras ohej
dade ifver, att oupphörligen anslå medel fö
militär-behof, för allahanda öfverflödiga utgiftei
och att förgäta de högre, immateriella behofver
hvarföre söker hon icke förskaffa sig och fande
bättre ständer? Hvem är det väl som erkänt, a!
de nu varande ständerna icke representera de
nuvarande svenska folket, dess intressen oci
bildningsgrad, och att, i fall de än gjorde det
deras sammansättning likväl hindrar den bättr
andan från att fritt uttala sig och verka? Stän
derna sjelfva och den liberala pressen. Hvyen
är det som föreslagit reformer i denna olämp:
liga representation? Ständerna sjelfva och dei
liberala pressen. Hvem är det deremot, son
hindrat dessa reformer, än direkt genom sin
anhängare, än indirekt genom underlåtenheter
att framställa förslag till en enda tidsenlig för-
ändring? Regeringen, som tvertom lämnat utar
afseende direkta petitioner i detta fall, under afvak-
tan på svenska folkets långsamt mognande öfver-
tygelse, ehuru dennna opinion grott och växt
och blomstrat i sekler och särskildt räknar åtmin-
stone de sista 25 åren som sin mognads-tid.
Af allt detta måste sålunda följa, antingen at
ständerna, i sitt nuvarande skick och sitt hittills
vanliga bandlingssätt, äro efter regeringens sin-
ne, när bon ej wil ha dem annorlunda, och
att följaktligen de, som klaga öfver något stän-
dernas förfarande, icke uttrycka regeringens tan-
ka, eller och att hon är nöjd med dem i all-
mänhet, och, blott för tillfället litet mislynt när
de halsstarrige någon gång råka gå en egen väg.
Det är eljest omöjligt, att förklara den a omalhi,
att man äflas med att bibehålla en inrättning,
öfver hvilken man för ouphörliga klagomål.
Den historik talaren framlagt öfver akade-
miens ekonomiska ställning under olika perio-
der, saknar visserhgen icke värde. Önskligt
hade dock varit, att författaren ej velat stadna
vid denna detalj utan egna en lika nitisk skick-
lighet åt akademiens verksamhet under olika
perioder, åt jemförelsen mellan hvad den varit
och hvad den enligt sin inrättning bordt vara hvad
den är, och hvad den enligt namnet och nuti-
dens fordringar bordt vara, Vi skulle önska en
sådan undersökning af Hr Järtas arbetsförmåga
och nit, ej i den tanka, att något ofördelaktigt för
akademien skulle komma i dagen utan för att!
med erfarenhetens och räsonementets förenade
tillhjelp få utredt hurudan en offentlig veten-
skaplig institution bör vara, för att i vår tid:
svara mot sin bestämmelse. Vi vete val, att
denna undersökning skulle visa, att åtskilligt
fordom hört till akademiens bestämmelse, som j
icke mer äger någon tunga inom dess murar,!
samt att i närvaraude tid ännu mer, som förut !
saknats, borde i akademiens bestämmelse inta-
gas; men sanningen förnärmar ingen, och det
är för ett belt annat ändamål än tadlets, vi ön-
ska, att den kunde komma i dagen. — Saken är
den, att när man för något ändamål begär folkets j
pengar, så måste man framför allt tydligt och
och klart framlägga nödvändigheten och nyttan
af folkets bidrag, och visa ej allenast att ända-
målet är godt, utan ock att medlen till dess upp-
rående äro fullkomligt säkra, och underkastade
n naturlig kontroll. Nu förhåller det sig i våra j
lagar tillika så, att folket mindre tror på rege-
ingens ord, än på hvad folket med egna ögon
er: en plan, en klar och tydlig plan för veten-
kapernas befrämjande är derföre en säkrare fö-
espråkare hos folket, än alla ministeriella a
er, all högvederbörlig klagolåt. Att utarbeta en!
ådan plan öfver vetenskapernas understöd af
olkets medel, skulle väl anstå en fe leda fö
kademi, och ett sådant arbete skulle leda ge-
are till målet, än alla de slängar, för hvilka
egeringen kommit i misshugg, under Hr Järtas
kenbara bemödande att basa upp Ständerna.
—— —-—---.-— nNnN—- — ?Xver———.—-Ö Ve——
TA. Park clrifovec Att 35 kanal arna ntariat
g
FE
(
I
t
D
I
f
47