ET aeldldg, ARAUCNMIeEN alnjuut, Naiva lemnats
oförändrade, oaktadt myntets försämring, hvil-
ket äfven förorsakat minskning i värdet af dess
egna kapitaler hvartill ännu kommer nedsält-
ningen i; räntorna, vållad genom de i sednare
tider allt mer utsträckta k:edit-anstalterna, hvil-
ken minskning snart torde uppgå till 700 Rdr
banko. Statens bidrag härtill hafva, enligt Hr
Järtas omdöme, varit mer än skåligen ringa.
Väl har Akademien, genom ett Rikets Ständers
beslut, som icke må otacksamt förtigas, erhållit
en summa af 25,000 Rdr såsom hjelp till in-
redningen af dess nuvarande hus. Men härvid
torde ock böra bemärkas, att akademien, inom
samma, till ett värde af 80,000 Rdr beräknade
hus, upplåtit, utan fordrad eller beviljad hyra (5)
allmänhetens så omisskänneligt yttrade ön-
skan, att tillåta enski:dta teatrar, hvarigenom
både staten och Kongl. familjen kunde be-
spara sina anslag till en inrättning, om hvil-
ken en utmärkt litteratör, som visst icke hör
; hvarken till oppositionen eller till dessa tid-
ningsskrifvare, offentligt yttrat, att den har
ingenting nationellt, mer än de uppträdande
personernes egenskap af infödingar och det
språk de tala? Redan här kunde en betyd-
lig förökning vinnas i tillgångarne för veten-
skapernas behof.
3) Hvarföre har icke Förf. fortsatt denna sam-
manställning? hvarföre har han ej tillagt, att
den icke utgör en trettiondedel af första huf-
vudtitelns anslag, som, nir man diträknar de
äldre hofembetsmännens pensionsstater, gå till
nära 800,000 Rdr; att den icke utgör en
10:de del af den så föga gagnande lyxarti-
keln: ministerstaten; att den icke är en 160:e
del af försvarsverkets till lands, som under
fredens mellantider kostar nära lika mycket
som statistikernas penningevärde å hela det
rike, hvilket vi i krig skulle försvara o. s. v.
För författarens skarpsinnighet hade här va-
rit ett vidsträckt fält till intressanta samman-
ställningar, t. ex. huru många lifgardister till
häst kunna underhållas med tela femte huf-
vudtitelns eller vetenskapernas och de stora
konsternas anslag, huru mycket denna
titel skulle vinna i tillökning, om man
lät några höga embeten stå vakanta och
använde deras löner för vetenskaperna.
-— När vi kasta ögat på Första Hufvudtiteln
och se Kongl Hof- och Slottsstaterne upp-
taga öfver sjuhundrade trettiosex tusen R:dr,.
och när vi dertill lägga allt hvad landet mår
ste dessutom bekosta fsr att gifva näring och
glans åt hoflefnaden, såsom granna gardens.
underhåll, anslag till de embetsmän, som be-!
höfva mycket, emedan de måste vara med vid
hofvet, de penningar, verkliga eller titulära
embetsmän taga ur egna fickor, för att vara
med vid hofvet, de kostnader, som åtga till
hofvets resor, såsom underhåll och utredning
af ångfartyg och örlogsfartyg, skjutsbådning, )
vakthållning, fester, uppvaktningar, redogirelser
och efterräkningar, och Gud hvad allt å
I
när vi se allt detta medå den lyx och fåfänga
det alstrar, och vi då fråga: hvarföre uppbå-
dar man så ofantliga krafter för att gifva glans
åt den enda lilla cirkel, kring hvilken alla ti-
der inskrifvit. folkets kärlek vår beltning,
hvad svarar man då? Att vår förundran beror
blott på en synvilla; att dessa ofatta anslag,
detta ofantliga hbopande af pengar och arbete
på en enda. punkt, blott är ett förändradt sätt
att hopsamla statens krafter, för att underhål-
la vetenskaper och konster. — Fråga alla ro-
yåutens kämpar, fråga alla finansministrar, som
med svetten på pannan strida för konungens
etvrillista för nålpengar, handpengar, etc. etc.
hvarföre ide begära så mycket pengar, och de
svara utan betänkande: för att upp muntra slöj-
der, konster och vetenskaper. Om nu sven-
ska vetenskapsmän sakna bröd, böcker, in-
strumenter och medel att underhålla veten-
skapliga ferbindelser, hvarföre skall man läg-
ga skulden på ständerna? Hafva de icke vo-
terat fsrsta hufvudtiteln?
) Ädlare? När en af dessa klassers medlemmar
berusar sig med Champagne, Tokajer, Dragon-
punsch o. s. v., har han då således en äd-
lare njutning, än dagsverkaren, som aldrig
lärt sig förstå själens behof, men hungrig och
uttröttad, får ett rus af vedbrändtybränvin,
från den ädlare njutandes bränneri, kanske
tillverkadt af den skämda säd, som hans bo-
skap försmår! Begreppen om det adla äro,
som man ser. ibland hesvnnerliga nas