än ?4 al hela husets innehåll (7), upptages af de I särskilta samlingarna och af boningsrum för intendenterne deröfver. Till löner åt dem och betjeningen vid detta Riks-museum och ull samlingarnas förökande, hafva Bikets Ständer anslagit en årlig summa af 2,500 Rdr b:ko (8), men derutöfver måste akademien, för att i ändamålsenlig verksamhet underhålla och utvidga denna offentliga anstalt, af sma enskilda medel göra betydligen högre tillskott, hvilka under året 1833 uppgingo till 4,34 Rdr 44 sk. 3 rst. och under 1836 till 3,762 Rdr 5 sk. 4 rst. I banko. Uti dessa tillskott äro inbegripna för hvardera året, de 300 Rdr b:ko, hvarmed nåigre ibland akademiens Hrr ledamöter förbundit sig att årligen under en tid af 5 år, bereda Riks-museum biträdet af Hr von Wrights ypper iga skicklighet att afrita naturalster. Herr J. medgifver vidare, att akademien är i uteslutande besittning af almanachornas tryckning, hvilket privilegium uu mera blifvit hennes bety dligaste inkomst. (9) Det bör likval anmärjkas att det astronomiska observatorium uppbygts j ej med statens medel utan med akademiens ; enskilta, samt att, emedan imtet anslag finnes i Riksstaten for dess underhåll, har Kongl. Maj.t Ipå den för helt andra (10) behof i Paksstaten sparsamt beräknade och alltsedan 1809 ej förhöjda extra utgiftstiteln, i nåder anordnat det tillfälliga årliga arfvede af 300 Rdr b:ko, hvarmed en jemväl utomlands berömd, yngre astronom, Magister H. Selander kunnat till behöfligt biträde åt den med svag syn besvärade observatorn, anställas vid denna inrättning, samt hitills bibehållas åt densamma och åt fåderneslandet. Utöfver de 53,000 R:dr, som än hälften af husets inköpssumma? eller af i sjelfva natur-alsterna, hennes egendom? 6) Mot en inträdesafgift af 12 sk. banco. Det är en god inrättning, att man får sc statens samlingar mot kontant betalning och slipper att blifva afvisad af godtycket, och man står i förbindelse hos dem som infört detta bruk. Men äfven akademien bör ej beklaga sig derI öfver. Många som kringresa, för att visa de I märkvärdigheter, dem de sjelfva bekostat, nöja sig dock med en ringa inträdesafgift, churu . de icke, såsom akademien, af allmänna medel I I I j j I erhålla bidrag till köpesumman och årligt understöd, utan tvertom måste betala till Kongl. theatern och Kongl. kapellets pensionskassor, någon gång så mycket eller mer, än hela deras dagsinkomst, ehuru de och deras enkor. aldrig få en skilhng af dessa kassor, som de. bidraga att samla, och ehuru de artister, för hvilkas nytta de ackumuleras, aldrig för dem sjungit en enda ton eller spelat en enda takt, utan kontant betalning. 7) Samlingarne upptaga den mindre hälften af huset; staten gaf den större hälften till hu-) sets inköp; af hvem fordrar man då hyran? 8) Ständerna löna således detta Riks-musei em. betsmän, sedan de inköpt huset, hvari : förvaras, och ändå klagar man öfver deras njugghet ! 9 Denna almanackornas tryckning inbringar akademien, om vi icke bedraga oss, en årlig inkomst af omkring 11,000 L: dr. Af hvem uppbär hon denna inkomst? af sitt privilegum exclusivum. Af hvem har hon erhållit detta? Af Ständerna, som, just för dess skuld, vid tryckfrihetslagens stiftande läto deri inflyta klausualen om privilegier, som kunna meddelas på skrifters utgifvande. Då arbeten, af hvilka blott ett par tusen exemplar kunna föryttras, säljas för mindre an 2 sk. b:co arket, undfår akademien, som föryttrar ett par hundra tusen almanackor, 4 sk.r:gds för arket, en beskattning, som träffar alla rikets innevånare, äfven den fattigaste. Tag bort detta privilegium, och almanackan skall hållas allmänheten tll handa för hälften, kanske fjerdedelen af dess nuvarande pris. Vi missunna visserligen icke akademien denna inkomst, och vilja ej öfverdrifva tyngden af oden ifrågavarande beskattningen, men vi vilja, att rätt skall ske hvar och en, och alt den, som åtnjuter ett så betydligt monopolium, ej bör framställas som af statsmakterna helt och hållet vanlottad. 10) För hvilka andra? är ej meningen dermed, att ersätta bristen i något anslag, att fylla något angeläget behof? Och om vetenskaperna äro mest af alla vanlottade i anslagsväg, om regeringen tydligt känner och ömmar för deST LfPR PT oo fe 2 4 . å