ET aeldldg, ARAUCNMIeEN alnjuut, Naiva lemnats oförändrade, oaktadt myntets försämring, hvilket äfven förorsakat minskning i värdet af dess egna kapitaler hvartill ännu kommer nedsältningen i; räntorna, vållad genom de i sednare tider allt mer utsträckta k:edit-anstalterna, hvilken minskning snart torde uppgå till 700 Rdr banko. Statens bidrag härtill hafva, enligt Hr Järtas omdöme, varit mer än skåligen ringa. Väl har Akademien, genom ett Rikets Ständers beslut, som icke må otacksamt förtigas, erhållit en summa af 25,000 Rdr såsom hjelp till inredningen af dess nuvarande hus. Men härvid torde ock böra bemärkas, att akademien, inom samma, till ett värde af 80,000 Rdr beräknade hus, upplåtit, utan fordrad eller beviljad hyra (5) allmänhetens så omisskänneligt yttrade önskan, att tillåta enski:dta teatrar, hvarigenom både staten och Kongl. familjen kunde bespara sina anslag till en inrättning, om hvilken en utmärkt litteratör, som visst icke hör ; hvarken till oppositionen eller till dessa tidningsskrifvare, offentligt yttrat, att den har ingenting nationellt, mer än de uppträdande personernes egenskap af infödingar och det språk de tala? Redan här kunde en betydlig förökning vinnas i tillgångarne för vetenskapernas behof. 3) Hvarföre har icke Förf. fortsatt denna sam manställning? hvarföre har han ej tillagt, att den icke utgör en trettiondedel af första hufvudtitelns anslag, som, nir man diträknar de äldre hofembetsmännens pensionsstater, gå till nära 800,000 Rdr; att den icke utgör en 10:de del af den så föga gagnande lyxartikeln: ministerstaten; att den icke är en 160:e del af försvarsverkets till lands, som under fredens mellantider kostar nära lika mycket som statistikernas penningevärde å hela det rike, hvilket vi i krig skulle försvara o. s. v. För författarens skarpsinnighet hade här varit ett vidsträckt fält till intressanta sammanställningar, t. ex. huru många lifgardister till häst kunna underhållas med tela femte hufvudtitelns eller vetenskapernas och de stora konsternas anslag, huru mycket denna titel skulle vinna i tillökning, om man lät några höga embeten stå vakanta och använde deras löner för vetenskaperna. -— När vi kasta ögat på Första Hufvudtiteln och se Kongl Hofoch Slottsstaterne upptaga öfver sjuhundrade trettiosex tusen R:dr,. och när vi dertill lägga allt hvad landet mår ste dessutom bekosta fsr att gifva näring och glans åt hoflefnaden, såsom granna gardens. underhåll, anslag till de embetsmän, som be-! höfva mycket, emedan de måste vara med vid hofvet, de penningar, verkliga eller titulära embetsmän taga ur egna fickor, för att vara med vid hofvet, de kostnader, som åtga till hofvets resor, såsom underhåll och utredning af ångfartyg och örlogsfartyg, skjutsbådning, ) vakthållning, fester, uppvaktningar, redogirelser och efterräkningar, och Gud hvad allt å I när vi se allt detta medå den lyx och fåfänga det alstrar, och vi då fråga: hvarföre uppbådar man så ofantliga krafter för att gifva glans åt den enda lilla cirkel, kring hvilken alla tider inskrifvit. folkets kärlek vår beltning, hvad svarar man då? Att vår förundran beror blott på en synvilla; att dessa ofatta anslag, detta ofantliga hbopande af pengar och arbete på en enda. punkt, blott är ett förändradt sätt att hopsamla statens krafter, för att underhålla vetenskaper och konster. — Fråga alla royåutens kämpar, fråga alla finansministrar, som med svetten på pannan strida för konungens etvrillista för nålpengar, handpengar, etc. etc. hvarföre ide begära så mycket pengar, och de svara utan betänkande: för att upp muntra slöjder, konster och vetenskaper. Om nu svenska vetenskapsmän sakna bröd, böcker, instrumenter och medel att underhålla vetenskapliga ferbindelser, hvarföre skall man lägga skulden på ständerna? Hafva de icke voterat fsrsta hufvudtiteln? ) Ädlare? När en af dessa klassers medlemmar berusar sig med Champagne, Tokajer, Dragonpunsch o. s. v., har han då således en ädlare njutning, än dagsverkaren, som aldrig lärt sig förstå själens behof, men hungrig och uttröttad, får ett rus af vedbrändtybränvin, från den ädlare njutandes bränneri, kanske tillverkadt af den skämda säd, som hans boskap försmår! Begreppen om det adla äro, som man ser. ibland hesvnnerliga nas