ag mina yngre embetsbröder, hvaraf detta år har utsänd utt jen ny skara, hvilka med ny, frisk kraft och med 3 .j-)sigter och händer, af prejudikater och vanor ick nu ) bundna, gå att använda sin konsts lärosatser, att d rr I ville göra bemödandet om bränvinets inskränkande ti d-len grundsats för sin medicinska verksamhet. Doc ns I det är blott om en enskild gren af bränvinets miss f-j bruk jag nu ville yttra några ord. eEn brunnskur har så väl för afsigt att genom de st I mineralvattena innehållna beståndsdelar, såsom läke de I medel, verka på vissa lidande organer och dem ti flett sundt tillstånd förändra, som ock, och ännu me pa ra allmänt och genomgripande , genom vattnets, die ad tens, rörelsens i den friska luften, badningars, sjä rlens hvila och milda spännings m. m. välgörande in in flytanden befordra och förstärka det förnyade, som organismen beständigt försiggår. Ty menniskokrop le pen, såsom en lefvande organism, förändras till si It I materialitet oupphörligt; den gamla, utnötta materi så Jen i den förvandlas till vätska och uppsuges af sugtt ladrorna beständigt, och ersättes i samma mån af er 1 jutur blodet afsatt ny, frisk materia, hvars qvalite 1 och form bestämmas af dem eller regeln för mennii jskoorganismen och äfven, fastän derunder subordinell jradt, af de förhållanden, som för tillfället äga rum Det är denna renovations eller förnyelseprocess, hvars r, I försiggående under de mest förmånliga vilkor, till a dess påskyndande och till bildandet af en sundare ir, Organism, utgör det allmänna föremålet för hvarje Il ;brunnskur. Våren eller den första sommaren bidran i ger härtill med sin balsamiska, af de i sin friskaste jväxt stående växterna renade, syrehaltiga, luft; sjä;len hålles dervid fri från alla dagevs omsorger och bekymmer och underhålles med milda, vid naturens gg barm alstrade njutningar, så att den icke störande , får inverka på, utan endast lifva kroppens funktiot ner; en afpassad rörelse befordrar underlifvets kraft . att förvandla födoämnena till ersättande kroppsaton mer och påskyndar omsättningen af kroppens mater .ria; baden inverka på den med tarmkanalen i ett nära förhållande stående huden, befordrande detsamma, a Och, framför allt, brunnsdieten, dels genom sin sparsamhet så väl icke öfverlastar matsmältningsorganers na och derigenom hindrar deras verksamhet, som ock befordrar uppsugningen och afsöndringen af det ; odugliga i kroppen, hvartill mineralvattnet, här såt som blott vatten betraktadt, i så märk!ig mån äfven 2 bidrager, — dels genom sin enkla och milda natur, i det den bereder milda, naturliga vätskor, bidrager . hufvudsakligen till ernåendet af brunnskurens ändamål. I Ar således sparsamheten, enkelheten och mildheten i dieten ett hufvudsakhgt vilkor för brunnskurens nytta, så kan man lättinse, huru en konstlad, sammansatt och hög diet, och synnerhet brän; vinets njutande, måste metverka denna kurs ändaomål Om det redan är orätt, att vid brunnar den 1 de högre stånden rådande matordningen med ; sina måltidstimmar och sina många och sammansatta rätter alltmera börjar göra sig gällande, då, om ock ingen annan skada deraf härflöte, en 3i tergång till naturen genom tidig spisning af få och j enkla rätter, tidigt sänggående och tidigt uppstigande, : genom den derigenom verkade revolutionen i orga! :nismen mägtigt skulle bidraga till den med brunnskuren åsyftade renovationen, och sålunda verka högst välgörande : så måste det vara ännu vida skadligare jatt till denna renovationsprocess öfverföra den oförändrade vanan af bränvinets bruk vid måltiderna. Också kan för en af fördomar ej förblindad åskådare! intet orimligare finnas, än att vid en brumn, dit gäster från alla håll sammankomma med alfvarlig afsigt att der söka en bot för sina under året oftast genom en otjenlig diet vunna krämpor, vidi det såkallade bränvinsbordet, invid sjelfva matbordet, se ett dussin patienter, med brunns-intendenten sjelf till flygelman, ifrigt inbegripna i manövern att med bakåtlutande nackar, på gammalt renlärigt svenskt vis, i ett tempo draga supen i botten. Om i något fall det af nykterhetsvännerna påyrkade afläggandet af aptitssupen är nödvändigt och nyttigt, så är det väl här. Då man besinnar, huru mångfaldigt större qvantum af ingri1 pande kraft och verksamhet innehålles uti 2 å 3 su-! par starkt bränvin om dagen än i några glas af ett oftast ganska svagt mineralvatten, så inser man lätt, att det lilla, som af det sednare uppbygges, flerfaldiga gånger af det förra nederrifves, och att, då man till brunnen medtager alla sitt hemlifs skadliga vanor och der lefver aldeles som hemma hos sig, brunns F kuren, i stället för att, som den borde, vara en total revolution af ett helt och hållet falskt lif och ett återförande till det naturliga, endast fortsätter den fortgång till påskyndad undergång, som utmärker nuti-dens lif; hvarföre ock nu mera sällan, i jemförelse med i fordna tider, brunnskurer äro några kurer, (c Blotta afläggandet under brunnsterminen af bränvinets de bruk (om det ock efteråt ville återtagas) skulle ensamt i organismen verka en revolution, vida kraftigare in den det starkaste mineralvatten kan åstadkomma, och i förening med detta, samt i allmänhet med iaktagandet af nära motsatsen i allt af det lif, hvarvid nan dittils vänjt sig, verka allt, hvad af en brunnsur möjligen kan väntas, samt det förra dessutom äkert ofta nog äfven medföra den opåräknade välörande följden, att äfven efter brunnskurens slut beria patienten från det nesliga slafveriet under bräninets regelmessiga bruk och de skadliga följderna leraf, Den vida största delen af de åkommor, för vilka karlar dricka brunn, äro sådana, som hafva sin rund i bränvinets bruk, såsom benägenhet för slag, n förslappad, förslemmad, sur mage, dålig matsmält!fr ing, lefverns och mjältens lidanden, gyllenåder, sten, ikt m, f,, och huru kan man väl begära, att en runnskur skall hjelpa, då sjelfva det onda, som vålide sjukdomen, vid den förmenta kuren icke först f allt aflägges? a Gammal Läkare,