fven en annan grund torde få antagas hafva Di
I dragit till att göra Bulls första arbeten mindr
ffullkomliga, än man var berättigad att vänta
I Bull har samma fal som mestsdels hvarje sto
-Italang, ett alltför öfverdrifvet förtroande tll si
förmåga, hvilket stundom går ända derhän, at
vilja trotsa det omöjliga. Men att sjelfva Ol
Buils förmåga ibland är otillräcklig, visas tyd
Jligen af hans sista konsert, ty af fem nya pum-
mer, som enligt offentligt tillkänvagifvande skul.
le komponeras för detta tillfalle, voro blott tven.
ue färdiga, och af dessa var den eva redan ned-
skrifven uvder Buils vistelse i Irland. En följe
af denna ötverdsifoa sjelffortröstan är vidare at
uppskjuia alliing till sista ögonblicket. Sålunds
hafva nästan alla Bulls kompositioner fatt sin
tillvarelse blott några få timmar innaa de skola
exequeras; men Bull borde betänka att icke
hvart ögosblick i lifvet är ett inspireradt och
gyonsamt ögonblick, och att, om äfven den tör-
delaktigaste vinsten skulle i detta lotteri utfal-
la, just den omständigheten, att det är det si-
sta, i al!a fall skulle hindra det att blifva i nå-
gon högre grad fruktbärande. Vi hafve antagit
att nyfikenhet varit det, som förnämligast dragit
publiken till Bull, men ru, då denna nyfiken-
het till en stor del blifvit tilltredsställd, skulle
det väl fattas honom ärofulla medel att kny-
ta allmänhetens ynnest vid sig för alltid? Här
öppna sig vidsträckta och lysande parspektiver.
Bull har redan visat, att sådana mejenger icke
för honom saknas. I hans Cantabile doloroso
och Rondo ridente har han ådsgalagt, att han
är föga mindre stor som kompositör, än som
exekutör. Här år intet falskt, intet lånadt, ir-
ga kalla kraftanstirängningar; här är det Buil,
som är sin egan kölla uch som hemtar af sig
sjelf. Denna komposition uppfyllde mig med de
gladaste känslor; jag igenkömde Bull, sådan sem
hans bild stod för mig alltifrån gesseåren; — ty
redan tidigt sammentröffade vi på samma punkt
och en lång väg hafva vi vandrat vid hvaran-
dras sida; — jag igenkände Bull; det var åter
detta öfvermått af känsla, som hos ett Nordens
barn marar fram en hel andeveild och skapel-.
ser, som fästa sig i ens sinne och vandra
oss i Nordens töcken. Då i intreduktionen to-
nerna framströmmade så långsamt, allvarligt,
mystiskt, kände jag en rysning, liksom då man
en vinterafion börer förtäljss en spökhistoria;
och på dessa toner följde andra, så försmäktan-
de, så längtansfulla, att det var som om en själ
klagade öfver förlusten af en syskonsjäl och ville
kalla den tillbaka. Jag öfvertygades, att ett
konstnärs-hjecta sällan andats ut i skönare z
varmare toner. Denna nya kompositien skall
snyta publiken till Ole Buil med ett annat
vand och omgifva honem med vy glans. Vi vil-
e hoppas att han i Amerika skall skörda :
rukter sf detta sista arbete, som han icke kan
emta i England, hvilket ban nu står färdig stt ?
emna; och att han, när han åter beger sig öf- 1
er oceanen, för att besöka det g-mla Europs,
kall uppgå öfver vår bhemislfer, såssm en ärnu
lärare stjerna än förut.