Hr Roebuck frågade i samma session lord
F. mersto 2, huruvida underhandlingarne rörap-
de Vixen voro bragta till slut, och til hvad re-
sultat de ledt; hvarpå hau fick det svaret, att
regeringen, efter moget öfvervägande af saker,
icke kunde anse sig berättidad att i denna fråga
framställa några vidare fordringar till Ryska re-
griagen. Lorden hade för öfrigt icke någet att
invända emot framläggande af den korrespon-
dens, som blifvit förd emellan de båda kabinet-
lerna rörande detta ämne, men förklarade tilli-
ka, att han icke ämnade ingå i någoa vidare
diskussion öfver ämnet, innan de ifrågavarande
dokumenterne låge på Husets be:d, då han
skulle vara beredd att svara på de frågor, som
kunde framställas.
Man anmärker, att hertiginnan af Kent, i sitt
svar till lordmayorn och aldermänmen i London
på deras adress, i anledning af prinsessan Vic-
torias uppnådda mynmdigbetsålder, yttrat att be-
skyddandet af folkets frihet måste ligga en re-
gent lika mycket om hjertat, som upprätthål-
landet af kronans konstitutionella prerogativer,
och att i samma mån som religien, bildning
och friketskärlek äro utbredda bla.d en nation,
destomera skall hes densamma luga, industri
och välstånd trifvas.4
Spanien.
EöDet berättas, att ministrarne, tilllfölje af de
ogynnsamma underrättelserna om Carlisternes
företag, gjort Cortes i en hemlig session det
förslag, att. flytta residenset till Sevilla och att
hes framska regeringen anhålla om en verksam-
mare intervention. Sanningen häraf torde va-
ra svår både att försvara och bestrida; men
visst är, att bekymret hos invånarne och förlä-
genheten hos Drottningen med hvarje dag till-
taga, i samma mån som ministrarnes ioflytelse
och anseende aftaga. Såluada hafva Cortes be-
slutat, att Herr Mendizabal med det aldra för-
sta skulle aflägga räkenskap om sättet, huru han
användt det äldre kreditvotum, han erhållit.
Herr Calatrava har i en hemlig session has Cor
tes erkäat, det regeringan vere i fullkomlig e-
visshet om preteadentens afsigter. Derjemie har
h.z tillagt, det styrelsen vål kunde sörja för
trupparnas umderhåll och krigskosinadernas be-
stridande under Jum månad, men att derefter
alla tillgångar vore medtagna, så att fiaansmini-
stern måste begära tillåtelse att förytira klostrens
och kyckornas seqvestrerade guld- och silfver-
käril, såsom enda resursen.
Don Sebastian har med sia korps börjat ryc-
ka framåt och lemnat Barbastro till höger, för
att vid Naval gå öfver Ciaca. De Chistinske
t-uppirme framrycka äfvea i bredd med dem.
Den sista träffaingen vid Huesca synes i sjelfva
verket hafva utfallit snarare! till Carlisternes än!
till d: Konstitutionelles fördel. O2a 100 man
mer eller mindre stupat på ena eller andra si-
dan, år svårt att bestämma och gör egentligen .
ingeniing till saken; men det vissa är, att båda li:
partieraa efter drabbaingen drogo sig tillbaka:
till sina förra positioner, ati Carlisterne derige-i
nom på intet sätt blefve rubbade i sina placer, i:
att deremot Irribarren dött af sina sår, hvarige-4
mom da konstitutionella armeen förlorat en afl
sinaj käckaste och verksammaste befåilhafvare, 1
att öfverste Conrad af den fransyska främlings-
legionea äfven stupat, likasom Disgo Leon dejt
N.vareite, hvilken föll i spetsen för en kaval-!y
leridivision, samt framför allt att Carlisterne in
denna drabbning visade sig i fuilkomligt stånd: å
ä
äfven uthärda en strid på öppna faltet, hvari )Z
Geaeral Irrebarren räknat på sitt kavalleris öf-e
verlägsenhet. För öfrigt har träffaingen varit!d
ganska blodig, och Infanten har fått en häs:f
skjuten under sig. nr
För att bereda sina trupper väg, sparar Bon
Carlos icke på proklamationer och löften. 5Så-
ledes hotar han dem af sina soldater med dö-jt
den, som begå den minsta våldsamhet mot invå-
marna, hvilka han tillåter qvarstadaa i sina hus, ip
om de icke vilja ingå i hans armees leder , då
han lofvar, att ingenting skall fattas dem, och !o
ait hans armges marsch icke skall utmärkas afT
mågra förödelser; varor af alla slag skola utan a
afgift få införas i alla städer o. s. Vv. rt
Baroa de Meer har befallt upplösningan af allt
matiena!garde i Catalonien, med löfte om dess !h
framtida reorganiserande, Som orsak uppgifvas n
de bezåogna excesserna; men åtgärden är i al m
Ja fall opolitisk, i ena tidpunkt då Carlisterned
hot: att inrycka i Catalonien, och man sålunda -
beröfvar sig nationalgardets biträde. Får man
ro deras egna uppgfter, så skall detta redsnrs
hafva skett. Från Perpignan berättar nemligen er
en telegrafisk depesch under den 30 Maj föl-8e
jande: En officer af Bochemores kavalleri harhi
a ,aå nn -