Hr Roebuck frågade i samma session lord F. mersto 2, huruvida underhandlingarne rörapde Vixen voro bragta till slut, och til hvad resultat de ledt; hvarpå hau fick det svaret, att regeringen, efter moget öfvervägande af saker, icke kunde anse sig berättidad att i denna fråga framställa några vidare fordringar till Ryska regriagen. Lorden hade för öfrigt icke någet att invända emot framläggande af den korrespondens, som blifvit förd emellan de båda kabinetlerna rörande detta ämne, men förklarade tillika, att han icke ämnade ingå i någoa vidare diskussion öfver ämnet, innan de ifrågavarande dokumenterne låge på Husets be:d, då han skulle vara beredd att svara på de frågor, som kunde framställas. Man anmärker, att hertiginnan af Kent, i sitt svar till lordmayorn och aldermänmen i London på deras adress, i anledning af prinsessan Victorias uppnådda mynmdigbetsålder, yttrat att beskyddandet af folkets frihet måste ligga en regent lika mycket om hjertat, som upprätthållandet af kronans konstitutionella prerogativer, och att i samma mån som religien, bildning och friketskärlek äro utbredda bla.d en nation, destomera skall hes densamma luga, industri och välstånd trifvas.4 Spanien. EöDet berättas, att ministrarne, tilllfölje af de ogynnsamma underrättelserna om Carlisternes företag, gjort Cortes i en hemlig session det förslag, att. flytta residenset till Sevilla och att hes framska regeringen anhålla om en verksammare intervention. Sanningen häraf torde vara svår både att försvara och bestrida; men visst är, att bekymret hos invånarne och förlägenheten hos Drottningen med hvarje dag tilltaga, i samma mån som ministrarnes ioflytelse och anseende aftaga. Såluada hafva Cortes beslutat, att Herr Mendizabal med det aldra första skulle aflägga räkenskap om sättet, huru han användt det äldre kreditvotum, han erhållit. Herr Calatrava har i en hemlig session has Cor tes erkäat, det regeringan vere i fullkomlig evisshet om preteadentens afsigter. Derjemie har h.z tillagt, det styrelsen vål kunde sörja för trupparnas umderhåll och krigskosinadernas bestridande under Jum månad, men att derefter alla tillgångar vore medtagna, så att fiaansministern måste begära tillåtelse att förytira klostrens och kyckornas seqvestrerade guldoch silfverkäril, såsom enda resursen. Don Sebastian har med sia korps börjat rycka framåt och lemnat Barbastro till höger, för att vid Naval gå öfver Ciaca. De Chistinske t-uppirme framrycka äfvea i bredd med dem. Den sista träffaingen vid Huesca synes i sjelfva verket hafva utfallit snarare! till Carlisternes än! till d: Konstitutionelles fördel. O2a 100 man mer eller mindre stupat på ena eller andra sidan, år svårt att bestämma och gör egentligen . ingeniing till saken; men det vissa är, att båda li: partieraa efter drabbaingen drogo sig tillbaka: till sina förra positioner, ati Carlisterne derige-i nom på intet sätt blefve rubbade i sina placer, i: att deremot Irribarren dött af sina sår, hvarige-4 mom da konstitutionella armeen förlorat en afl sinaj käckaste och verksammaste befåilhafvare, 1 att öfverste Conrad af den fransyska främlingslegionea äfven stupat, likasom Disgo Leon dejt N.vareite, hvilken föll i spetsen för en kaval-!y leridivision, samt framför allt att Carlisterne in denna drabbning visade sig i fuilkomligt stånd: å ä äfven uthärda en strid på öppna faltet, hvari )Z Geaeral Irrebarren räknat på sitt kavalleris öf-e verlägsenhet. För öfrigt har träffaingen varit!d ganska blodig, och Infanten har fått en häs:f skjuten under sig. nr För att bereda sina trupper väg, sparar Bon Carlos icke på proklamationer och löften. 5Således hotar han dem af sina soldater med dö-jt den, som begå den minsta våldsamhet mot invåmarna, hvilka han tillåter qvarstadaa i sina hus, ip om de icke vilja ingå i hans armees leder , då han lofvar, att ingenting skall fattas dem, och !o ait hans armges marsch icke skall utmärkas afT mågra förödelser; varor af alla slag skola utan a afgift få införas i alla städer o. s. Vv. rt Baroa de Meer har befallt upplösningan af allt matiena!garde i Catalonien, med löfte om dess !h framtida reorganiserande, Som orsak uppgifvas n de bezåogna excesserna; men åtgärden är i al m Ja fall opolitisk, i ena tidpunkt då Carlisterned hot: att inrycka i Catalonien, och man sålunda beröfvar sig nationalgardets biträde. Får man ro deras egna uppgfter, så skall detta redsnrs hafva skett. Från Perpignan berättar nemligen er en telegrafisk depesch under den 30 Maj föl-8e jande: En officer af Bochemores kavalleri harhi a ,aå nn