deras vettgirighet var förenad med ett så glad Jesade, att man på deras uppsya kunde se, at en ny väsdang i de politiska forhållanderne inträffat. Det var amnesti ordoavansen, som de läste. T.äder man in i de förnämsta saonger. na, så fianer man der et liza interesse för lena ma åtgärd, blott att omdimet der låter annor fusda Så foga man annarsi d:ssa kretsar bru. kar tadla et: regeringens beslut, och så optimistliskt men annars der ser sakernas, höver mar dock kaappti ett loford för amnestien, och om icke egentligt ogillande och tadel, dock reservationsr och skrupler nog. Uttrycket amnest säges vara opassande. En dylik åtgärd vore blot för lånder, der regeringen hade så mång: motståndare, och der det blefve så svårt at straffa dem, att ingenting annat återstod, än at rent af glömma det förflutna. Den vore e lämplig i Frankrike, der fråga blott är om 206 personer, och med dessa koame det icke an på amnesti utaa på råd. Åtgirden vore öfver hufvud principvidrig och opolitisk, emedan en del af de amnzestierade derigenom blott skulle se sig uppmanade till ny fiend:hghet vid första tillfälle. Annorlunda utfaller åter medelklassens omdöm:. Den öfverlemuar sig icke åt någon evilkorlig glädje, men yttrar icke heller h-arken missnöje eller farhågor. Hon betraktar åtgärden med ett sulla väsbehsg. Fastan hon en gång befioner sig i kamp emot pertierna, och ännu allid är på vekt emet deras forsök, hade kon lit: kunnat förledas al! sympati för sina motståndare, i fall man forisatt ströngheten emot dem, hvilken väl icke var nodväsdig, Liksom medelklassen hos oss gerza understuadom talar dristiga ord emot de uländska makisrna, men det oaktadt dock allrahelst vill lsfva i fred med dem, på samma sätt drager han i fält emot faktioneraa, blott för att sedermera räcka dem brodersbanden, och hennes gods:nihet visar sig så i poltiken, som i lefnaden. Det behagar vår medelklass att regeringen hallre för biitida än för sent ådagalägger ett sådant förtroende; skulle det visa sig, att man ville missbruka dest, så står medelklassen färdig till bjelp, och skuile då mer än nånsin gilla hvarje sirävghet fråa regeringess side. Mycket biall fioner likaledes eet andra beslutet ait återupprätta kyrkan St. Germain PAuxerrois, som ligger midt emot Louvren, och äfven såsom koostverk är af stort interesse. Ingen skall numera på allvar klaxdra dess återställande. Sedan kyrkaa i Frankrike icke mera vill beherska staten, sedan regering och statsförfattning försäkrat de olika kulterne om fullkomhg jemsalikhet, har det religiösa sin-. met i landet snarere till gi, och liksom man i o Zz Naacy och på flera ställen redan återupprättat hvad som blifvit förstördt, på samma sätt skall man, prisad vare friheten, snart gå i messan i: ETOCKHOLM den 3 Juni. Konungen höll i går konselj. — Statseskreditiors-sskreteraren Baumg:rtea komsaer att halla i ecklesiastik-ä endernas po tfölj.. I St, Germain VÅuxerrois. teraren Ha-tmansdor ff har dervid erhållit tjeast i ledighet tor 6 veckor, under hvilken tid expe-; Excetlsoseo Breabe Jacer i 00 goa förmiddag afresa till Upsala, förmodligen för att bivista! doktorspromotionen. NR i Herr Presidenten sf Billbergh har i Statstidingen för i går låtit iofora öljande förklarmg: Redan långt innan Finer hade erhållit befordran ill den plats, hvarifrån hans balans har sitt upphot, i hade jag, såsom förmyndare för mina omyndiga barn I mitt första gifte, emortagit deras möderne-arfvedel. Då jag, sistlidet år, gemensamt med ötriga delegare 1ti ett i Wermland beläget bruk, fann mig behöfra!