deras vettgirighet var förenad med ett så glad
Jesade, att man på deras uppsya kunde se, at
en ny väsdang i de politiska forhållanderne in-
träffat. Det var amnesti ordoavansen, som de
läste. T.äder man in i de förnämsta saonger.
na, så fianer man der et liza interesse för lena
ma åtgärd, blott att omdimet der låter annor
fusda Så foga man annarsi d:ssa kretsar bru.
kar tadla et: regeringens beslut, och så optimi-
stliskt men annars der ser sakernas, höver mar
dock kaappti ett loford för amnestien, och om
icke egentligt ogillande och tadel, dock reser-
vationsr och skrupler nog. Uttrycket amnest
säges vara opassande. En dylik åtgärd vore
blot för lånder, der regeringen hade så mång:
motståndare, och der det blefve så svårt at
straffa dem, att ingenting annat återstod, än at
rent af glömma det förflutna. Den vore e
lämplig i Frankrike, der fråga blott är om 206
personer, och med dessa koame det icke an
på amnesti utaa på råd. Åtgirden vore öfver
hufvud principvidrig och opolitisk, emedan en
del af de amnzestierade derigenom blott skulle
se sig uppmanade till ny fiend:hghet vid första
tillfälle. Annorlunda utfaller åter medelklassens
omdöm:. Den öfverlemuar sig icke åt någon
evilkorlig glädje, men yttrar icke heller h-ar-
ken missnöje eller farhågor. Hon betraktar åt-
gärden med ett sulla väsbehsg. Fastan hon en
gång befioner sig i kamp emot pertierna, och
ännu allid är på vekt emet deras forsök, hade
kon lit: kunnat förledas al! sympati för sina
motståndare, i fall man forisatt ströngheten emot
dem, hvilken väl icke var nodväsdig, Liksom
medelklassen hos oss gerza understuadom talar
dristiga ord emot de uländska makisrna, men
det oaktadt dock allrahelst vill lsfva i fred med
dem, på samma sätt drager han i fält emot
faktioneraa, blott för att sedermera räcka dem
brodersbanden, och hennes gods:nihet visar sig
så i poltiken, som i lefnaden. Det behagar
vår medelklass att regeringen hallre för biitida
än för sent ådagalägger ett sådant förtroende;
skulle det visa sig, att man ville missbruka dest,
så står medelklassen färdig till bjelp, och skuile
då mer än nånsin gilla hvarje sirävghet fråa re-
geringess side. Mycket biall fioner likaledes
eet andra beslutet ait återupprätta kyrkan St.
Germain PAuxerrois, som ligger midt emot
Louvren, och äfven såsom koostverk är af stort
interesse. Ingen skall numera på allvar klaxdra
dess återställande. Sedan kyrkaa i Frankrike
icke mera vill beherska staten, sedan regering
och statsförfattning försäkrat de olika kulterne
om fullkomhg jemsalikhet, har det religiösa sin-.
met i landet snarere till gi, och liksom man i
o - Zz
Naacy och på flera ställen redan återupprättat
hvad som blifvit förstördt, på samma sätt skall
man, prisad vare friheten, snart gå i messan i:
ETOCKHOLM den 3 Juni.
Konungen höll i går konselj. — Statseskre-
ditiors-sskreteraren Baumg:rtea komsaer att halla
i ecklesiastik-ä endernas po tfölj.. I
St, Germain VÅuxerrois.
teraren Ha-tmansdor ff har dervid erhållit tjeast i
ledighet tor 6 veckor, under hvilken tid expe-;
Excetlsoseo Breabe Jacer i 00 goa förmiddag
afresa till Upsala, förmodligen för att bivista!
doktorspromotionen.
NR i
Herr Presidenten sf Billbergh har i Statstid-
ingen för i går låtit iofora öljande förklarmg:
Redan långt innan Finer hade erhållit befordran
ill den plats, hvarifrån hans balans har sitt upphot, i
hade jag, såsom förmyndare för mina omyndiga barn I
mitt första gifte, emortagit deras möderne-arfvedel.
Då jag, sistlidet år, gemensamt med ötriga delegare
1ti ett i Wermland beläget bruk, fann mig behöfra!