— —— —— —
NYTT NYKTERHETSSÄLLSKAP.
Ett nytt s. k. nykterhetssällskap har uppstått
i hufvudstaden, såsom synes af följande prokla-
mation:
Under det i en sednare tid Bibel- och Missionssällskap
Aerstädes bildat sig i afsigt att för jordens alla inne-
byggare göra Herrans heliga ord kändt och tillgäng-
ligt, hafva! jemte dem andra föreningar uppstått, hvil-
kas syftemål det varit, att söka undanrödja ett af de
snägligaste hindren för ordets kraft på .menniskornas
bjertan, nemligen dryckenskapslasten, Afven hos oss
äro dessa föreningar ej främmande, likasom ej heller
deras bemödanden; och om än frukterna af dem ic-
ke redan visat sig i en önskad mångfalld, svigta dock
ej ännu menniskovännens förhoppningar om den goda
bakens framgång, Man erinre sig endast vanans
och fördomarnas ihärdiga motståndskraft samt lik-
nöjdhetens oåtkomlighet, och man inser lätt, att en
strid af detta slag icke kan eller skall inom en kor-
tare tiderymd utkämpas, utan att först i en framtid,
då nya slägten med bättre vanor uppträdt, dessa för-
evingar kunna glädja sig deråt, att dryckenskapen är
vorden besegrad.
Imellertid måste medgifvas, att genom nyssnämn-
da föreningars verksamhet ett stort steg är taget
framåt. Till de uppmaningar, som från dem utgått,
bar allmänheten beredvilligt lemnat sin uppmärksam-
bet: mången har redan frivilligt afsagt sig allt bruk
af starka drycker: och flere lika frivilligt förbundit
sig, att vid dessa dryckers begagnande icke öfver-
skrida måttlighetens gräns: än mera — man erkänner
allmänt de rysvärda förödelser. dryckenskapen inom
menniskoslägtet dagligen anställer, jemte det man
tillika inser de - ytterligare vådor, hvarmed denna
last hotar äfven vårt fädernesland, derest den
ohejdad får framgå. Det utgör ej vidare ett ämne
för tvist, huruvida ett omåttligt bruk af bränvin el-
ler andra rusgifvande drycker skadar och förstör —
tvärtom, man medgifver utan tvekan, att detta bruk,
såsom skadligt, borde afskaffas; och då man ej kun -
nat undgå bemärka, huruledes dryckenskapsbegäret
oftast förleder sina offer till brott och stämplar dem
med vanära, Önskar nu, mera än förr, hvarje foster-
Jlandsvän, att detta begär, som undergräfver huslig och
medborgerlig trefnad, måtte. ju förr desto heldre,
från våra landamären förvisas.
Alla äro således ense derom, att ett omåttligt bruk
af bränvin och andra berusande drycker är skadligt,
och att detta onda bör, med dess följder, undanröd-
jas. Om medlen härtill äro deremot tankarne
delade. Så hafva åtskillige trott, att stiftandet af
Nykterhetsföreningar, hvilkas medlemmar förbundo
sig, att hvarken sjelfve förtära eller åt andra bjuda
starka drycker, snarast skulle leda till ändamålet,
under det andra hållit före, att man, åtminstone till
en början, borde inskränka sig till bildandet af Mått-
lighetsföreningar och genom dem befordra nykterhet.
Det är klart att, om bägge eller endera af dessa å-
sigter tillvunnit sig någon mera allmän hyllning, ha-
de ock bruket af bränvin och öfriga starka drycker
redan varit betydligen inskränkt. Men då, enligt er-
arenheten, hindren för Nykterhetsföreningarne äro
vida större, än att de kunna på en gång besegras,
amt Måttlighetsföreningarne, då de medgifva bruket
bränvin och andra starka drycker, ej fullt betryg-
ga mot farhågan, att förr eller sednare ett missbruk
af dessa drycker kunde åter inträffa; torde en annan
väg böra beträdas och hittills kända medel användas
på ett sätt, som, om ej hastigt, dock säkert, synas.
skola föra till det efterlängtade målet.
Innan dessa medel och deras användande närmare
vidröras, är likväl af nöden först hafva afgjordt, at
bränvinet och andra distillerade drycker äro för den
friska menniskan umbärlige, och att af sådan orsak
deras hittills dagliga och vanliga bruk bör och kan
undvaras. I detta hänseende förekommer: att menni-
s.oslägtet genom flera årtusenden fortlefvat dessa
drycker förutan: våra förfäder, som icke gålvo oss
efter i allvar och kraft, kände ej bränvinet; de, hvil-
ka ej vart sig vid dessa drycker, erfara ej heller nå-
got behof af dem: och många, som dervid varit va-
ne, hafva äfven vid en mera framskriden ålder all-
deles bortlagt deras begagnande, utan att sedan nå-
gonsin ångra denna försakelse. Redan von Linne sök-
te, genom framställning af bränvinets förstörande
verkningar på menniskokroppen, vederlä-ga hvad på
hans tid yttrades om bränvinets förträfflighet, hvilket.
han deremot kallade ett starkt förgift. Den beröm-
de Hufeland tillskrifver bränvinet en hufvudsaklig
del i mensklighetens alltmer tilltagande ömtålighet
och förslappning, och icke blott Amerikas, utan äf-.