nor lika så skickligt som vid hasardspelen, -
huru icke till alldeles lika belopp, naria åt sig
den enfsldiges penningar. De egentliga spelhu-
sen, hvilka numera äro afskaffade, anser peti-
tionären deremot för ett nödvändigt ondt, och
begär således deras autoriserande å nyo, moi
vilkor, alt deras antal skulle inskränkas till 5,
att de ej fingo öppnas förr än kl. 5 e. m., och
ej hållas öppna längre än till midnatten; att
minsaa insatsen skulle vara 5 francs; att inga
miaderåriga, qvinror, uppbördsmän, enskildas
kassörer eller tjenare m. m. der fingo motta-
gas; att serskildt dertill utnämnde embetsmän
skulle hafva uppsigt öfver hvarje spelhus o. 3.
v. Inokomsten beräknar han till 5 2, million
fr., hvilka skulle anväedas till nyttiga ändamil,
såsom att lösa ur rysk fångenskap de Framsmän,
som, till trots för traktater oeh till styrelsens
blygd, änmu qvarbållas der; att pensionera be-
höfvande litteratörer, vetenskapsmän och konst-
närer, utmärkta personers enkeor och barn; be-
löna nyttiga upptäckter i medieim eller åkerbru-
ket m. m.
Men icke nöjd med att vilja dels afskaffa,
dels försvåra de förderfliga hasardspelen, for-
drar pstitionären äfven lagar emot ett annat,
icke mindre förderfligt, men hvilket, genom en
förvändning i begrepp, anses lofligt och tillåt-
ligt, nemligea börsspelet, på hvilket inkomsten
i Paris tros årligen utgöra 32 millioner. Ben
fransyska tidning, som emtalar petitiomen, sä-
ger, i anledning häraf: Börsspelet är imedler-
tid icke någet hasardspel. De stere kapitali-
sterne, alltid sins emellan förbundne, dispone-
rande öfver ofantliga penningesummor. och följ-
aktligen öfver säkra medel att inhemta under-
rättelser och meddela dem åt hvarandra, på
förhand bekanta med de politiska eller kom-
merciella tilldragelser, som miste ha inflytande
på fonderna, förtrogne med furstar, sändebud
och ministrar, vid hvilkas bord de sitta och
med hvilkas hedersbetygelser de ofverhopas, samt
hvilka icke sällan rent af äro deras associerade
och detägare i vinsten, dessa kapitalister hafva
ett säkert spel, ech stieka med fullkomlig trygg-
bet, utan att sjelfva äfventyra något, siv hand
i de tusendes fickor, som den blinda snålheten
lockar inom deras krets. Skulle väl styrelsen
lå våga vidtaga mågra repreessiva åtgärder mot
ina vänner, mot denna väldiga penningemakt,
iom nu för tiden beherskar både dem ech fol-
cen? Hr Quedeville, åt hvars ädla afsigt vi för
frigt göra full rättvisa, tyckes hafva förbisett den-
1a omständighet.
För Oss här i Sverge är detta slags spel än-
au lyckligtvis en nästan obekant sak. Det är
ndast bränvins-spekulationeroe, som deraf ut-
söra en svag kopia; men det torde i alla fall
cke vara alldeles otjenligt, att veta huru man i
undra länder anser detsamma.