na orsak ligger ej heller i karlarnas komplexion
utan i felaktiga anstalter. Man vet, att sko
till soldaterna förfärdigas i stora beställningar
efter vissa mått: de små karlarne hafva smi
fötter, att skorna äro ganska rymliga; de gi
derföre med lätthet, och få inga sår; ty häl oc
tår blifva icke klämda; men som de stora kar.
larne hafva stera hölar, samt breda och lång:
fötter; hvilket eljest är en naturfödsel, fast e
en prydlig; men man står med fast säkerhet pi
stora och breda fötter; och som tillika soldat-
skorna icke äro nog breda, stora och långa, så
blifva fötterna klämda; denna klämning föror-
sakar först ömhet och sedan sår; och slutliger
blifva karlarne af det myckna gåendet så besvä-
rade, att vid hvarje steg känna de en olidelig
smärta. Hvilken följd är då mera naturlig, är
att de blifva marodörer? Och ändock vore sa-
ken lätteligen bulpen dermed, att de fingo så
stora skor, att foten fu!lt rymdes deri. Men
sådant sker aldrig, så lämge vederbörande hafva
den uträkning, att det går mindre läder åt, när
skorna göras smala och korta, än med breda
bottnar och fullkomlig längd. Här ser man
tydligen orsaken, hvarföre just de, som säkrast
voro att påräkna vid det gamla Svenska krigs-
sättet, som kallas fälla bajonett, ofta varit
panvändbara, då deremot det lilla folket, af
vilket man tyckt sig kunna med bandkraft slå
ned ett helt dussin, förvärfvat sig en oförtjent
crigsära för öfverlägsen härdighet i krig. Quis-
ofta i Mars 1837.
D: Munck af Rosenschöld.