gra undersökningar om ljudfenomenerna, oci
pya tillägg ull hypothesen om ljusets förkla
ring ur undulationsiheorien; Belloais under
sökningar om det strålande värmets polarisation
om användandet af svafvelsyrad kopparoxid, så
som den varaktigaste och mest verksamma vät
ska till den elektriska stapelns underhållande
verksamhet m. m. Vår Professor Rudber:
hade under det förflutna året gjort noggrann
undersökningar om luftens utvidgning genen
värmet, hvarigenom han kommit till den erfa-
reuheten, att luften för hvarje grad på termo-
metern utvidgas 3 ?z procent och ej 3 7, så-
som man hittills trott, och detta rön kar led
till den interessanta upptäckten, att el:kheter
mellan lufi- och qvicksilfver-termometerns sti-
gande vid högre temperatur, emet hvad mar
bittills trott. är nästan ingen. Han redegjordt
äfven för den ofvan omnämnda undersökning
Adjunokien Ullgren gjort af Mercurius precti-
pitatus albus, och gaf i sammanhang härmed
ampla och smickrande loford åt den skarpsin-
nigbet Hr Ullgren vid denna analys ådagalagt
och värdet af den upptäckt, hvarmed han deri-
genom riktat vetenskapen.
Ett interessant fenomen, som troddes i fram-
tiden möjligen kunna leda till vigtiga resultate:
i tekniskt afseende för jerns bevarande från
rostning, var att en jerniråd genom glödgning
af dess ena anda, sem i det glödgade tillstån-
dei nedsättes i koncentrerad salpetersyra, så ned-
tral serar jernet; elektropositiva egenskap, att he-
la jerntråden, om den nedlägges i syran, icke
löses deraf.
I mineralogien omnämndes bland annat upp-
täckten, att petroleum funnits innehålla para-
phin, som man hitills blot funnit i vextäm-
nen. Vextkemien har blifvit riktad med rya
undersökningar om Aldehyden. I Geolegien
hade Professor Scfström under sin resa : till
kontinenten fortsatt sina sistlidet år omnämnda
högst interessanta forskniogar om rullstensflo-
derna, efter hvilka han träffat spår äfven i
Tyskland, och Brukspatron Hisinger har riktat
vecnskapen med flere rön angående de Sven-
ska bergarterna.
Professor Cronsirands öfversigt cfver tilldra-
gelserna inom astronomiens stora verld var den ri-
kaste för dagen och utmärkt väl och populär!
affartad. Vi hinna blott namna, att deruti om-
rämndes upptäckten af ännu en ny planet i vårt
solsy:tem, men hvilken varit så liten och osyn-
lig, att dem genast hade blifvit bortteppad :
Jusgfruns konstellation, utan att hittills kunna
återiås; mälningar af planeterna Ceres och Pal-
las, bvaraf resulterat, att Ceres yta är ungefär
hka stor med Sveriges , och Päållas 101 Sven-
ska mil i diameter, eller arean ungefär lika
med Rysslands; (Gud låte icke den :strid-
lystna Pallas en vacker dag sluka upp den fred-
liga Ceres!) observationer på bergen i planeten
Venus, hvaruader man med tillbjelp af en för-
träffliy ny refractor kommit till den erfarenhe-
ten, att Venusbergen icke äro på långt när så
höga som man förut förmodat. Med Månan har
man redan kommit så långt, att dt varit möj-
ligt upptäcka förändringar i de skuggor, som
månbergen kasta under olika tider af dagen, och
man har, sade berättaren, svårt att numera af-
stå fråm boppet att äfven en gång der kunna
upptäcka en lefvande verld. En förträfflig mån-
karta i fyra blad har utkommit, i en 3 million-
dei af verkliga storleken, der alla observationer
äro på det nogaste amteknade ; flera landforma-
tioner i månar hafva der blifvit uppkallade äf-
ven eiter våra förnämste vetenskapsmän, såsom
Linne, Vergentin och Berzelius. Högst inter-
essapia rön hafva vunnits af observationerna på
solförmörkelsen den 15 sistlidne Maj. Man ha-
de bland arnat funnit, ait thermeretern under
förmörkelsen fallit 13 grader, och att ringblem -
man (Calendula) derunder tillslutit sin blomkalk.
På et ställe i Tyskland hade observationen ledt
till upptäckten af en hos solen existerande min-
dre intensif ljusatmosfer, och då månan varit!
midt uti solens ring, hade man kunnat observe-
ra på dennas inre sida ojemnhketer, som fullkom-
ligt motsvarade dem, som iakttagits på månrans
yttre kant. — Slutligen omnämndes äfven iaktta-
ge!ser al de talrika sijernskowuen i sistl. Nov.
månad, hvilka på vissa ställen liknat ett verk-!
lig: eldregn, och man har fått anledning bilda
en thoori för deras periodiska tillvaro och alttj
härleda deras tillkomst från eit meteoriskt raoln.
Bristande utrymme nödgar oss, att till nästa
nummer uppskjuta redogörelsen för det vi hua-
no uppfatta af de öfrige enbetsmännens be-
rättelser.