gra undersökningar om ljudfenomenerna, oci pya tillägg ull hypothesen om ljusets förkla ring ur undulationsiheorien; Belloais under sökningar om det strålande värmets polarisation om användandet af svafvelsyrad kopparoxid, så som den varaktigaste och mest verksamma vät ska till den elektriska stapelns underhållande verksamhet m. m. Vår Professor Rudber: hade under det förflutna året gjort noggrann undersökningar om luftens utvidgning genen värmet, hvarigenom han kommit till den erfareuheten, att luften för hvarje grad på termometern utvidgas 3 ?z procent och ej 3 7, såsom man hittills trott, och detta rön kar led till den interessanta upptäckten, att el:kheter mellan lufioch qvicksilfver-termometerns stigande vid högre temperatur, emet hvad mar bittills trott. är nästan ingen. Han redegjordt äfven för den ofvan omnämnda undersökning Adjunokien Ullgren gjort af Mercurius prectipitatus albus, och gaf i sammanhang härmed ampla och smickrande loford åt den skarpsinnigbet Hr Ullgren vid denna analys ådagalagt och värdet af den upptäckt, hvarmed han derigenom riktat vetenskapen. Ett interessant fenomen, som troddes i framtiden möjligen kunna leda till vigtiga resultate: i tekniskt afseende för jerns bevarande från rostning, var att en jerniråd genom glödgning af dess ena anda, sem i det glödgade tillståndei nedsättes i koncentrerad salpetersyra, så nedtral serar jernet; elektropositiva egenskap, att hela jerntråden, om den nedlägges i syran, icke löses deraf. I mineralogien omnämndes bland annat upptäckten, att petroleum funnits innehålla paraphin, som man hitills blot funnit i vextämnen. Vextkemien har blifvit riktad med rya undersökningar om Aldehyden. I Geolegien hade Professor Scfström under sin resa : till kontinenten fortsatt sina sistlidet år omnämnda högst interessanta forskniogar om rullstensfloderna, efter hvilka han träffat spår äfven i Tyskland, och Brukspatron Hisinger har riktat vecnskapen med flere rön angående de Svenska bergarterna. Professor Cronsirands öfversigt cfver tilldragelserna inom astronomiens stora verld var den rikaste för dagen och utmärkt väl och populär! affartad. Vi hinna blott namna, att deruti omrämndes upptäckten af ännu en ny planet i vårt solsy:tem, men hvilken varit så liten och osynlig, att dem genast hade blifvit bortteppad : Jusgfruns konstellation, utan att hittills kunna återiås; mälningar af planeterna Ceres och Pallas, bvaraf resulterat, att Ceres yta är ungefär hka stor med Sveriges , och Päållas 101 Svenska mil i diameter, eller arean ungefär lika med Rysslands; (Gud låte icke den :stridlystna Pallas en vacker dag sluka upp den fredliga Ceres!) observationer på bergen i planeten Venus, hvaruader man med tillbjelp af en förträffliy ny refractor kommit till den erfarenheten, att Venusbergen icke äro på långt när så höga som man förut förmodat. Med Månan har man redan kommit så långt, att dt varit möjligt upptäcka förändringar i de skuggor, som månbergen kasta under olika tider af dagen, och man har, sade berättaren, svårt att numera afstå fråm boppet att äfven en gång der kunna upptäcka en lefvande verld. En förträfflig månkarta i fyra blad har utkommit, i en 3 milliondei af verkliga storleken, der alla observationer äro på det nogaste amteknade ; flera landformationer i månar hafva der blifvit uppkallade äfven eiter våra förnämste vetenskapsmän, såsom Linne, Vergentin och Berzelius. Högst interessapia rön hafva vunnits af observationerna på solförmörkelsen den 15 sistlidne Maj. Man hade bland arnat funnit, ait thermeretern under förmörkelsen fallit 13 grader, och att ringblem man (Calendula) derunder tillslutit sin blomkalk. På et ställe i Tyskland hade observationen ledt till upptäckten af en hos solen existerande mindre intensif ljusatmosfer, och då månan varit! midt uti solens ring, hade man kunnat observera på dennas inre sida ojemnhketer, som fullkomligt motsvarade dem, som iakttagits på månrans yttre kant. — Slutligen omnämndes äfven iakttage!ser al de talrika sijernskowuen i sistl. Nov. månad, hvilka på vissa ställen liknat ett verk-! lig: eldregn, och man har fått anledning bilda en thoori för deras periodiska tillvaro och alttj härleda deras tillkomst från eit meteoriskt raoln. Bristande utrymme nödgar oss, att till nästa nummer uppskjuta redogörelsen för det vi huano uppfatta af de öfrige enbetsmännens berättelser.