kallat protesten. Jet pastas imedlerud, ati den-
na stränga dom träffar dem, icke så mycket för
sjelfva handlingens skull, som derföre, att de
skickat afskriftem af protesten till tidningarna,
hvarigenom den blifvit oflentliggjord. Straffet
grundar sig visserligen på lag, men många,
som känna sinnesstamningen inom armeen, aua-
se denna åtgärd mindre väl beräknad i närva-
rande tidpunkt.
En amnan protest har i dessa dagar väckt nå-
got uppseende, nemligen en af erkebiskopen i
Paris, Quelen, hvilken protesterar emot lagen
om afträdandet af den gruud och tomt, hvarpå
erkebiskopliga palatset stått. Han fordrar, att
bli åter insatt i sin rättmätiga besittning, och
har skickat sin protest till alla kyrkoherdar i
Paris, dock med tillsägelse, att ej uppläsa den
från predikstelarne. Akten slutar med citation
af ett. bibelspråk, och den försäkran, att han,
liksom Ludvig den Helige, gerna skulle vilja haf-
va aflsgt ett löfte att ej beträda tröskeln af nå-
got till hans boning bestämdt hus, innan han
återfunnit Herrans allraheligaste. Hans Högvör-
dighet lärer imedlertid hafva ansett ett : dylikt
löfte mindre välbetänkt, i anseende till dem kal-
Ja årstiden, och derföre nöjt sig med försäk-
ringen em sin goda vilja.
Herrar Clauzel och Dupin ha numera förso-
nat sig med: hvarandra. Efter disjunktions-la-
gens fall räckte presidenten marskalken sin band,
sägande: I kammaren, liksom emot fienden,
bör segern icke förbittras genom obehagliga
minneb. Låtom oss derföre vara vänner, Herr
Marskalk! Herr Clauzel fattade äfven och
tryckte den erbjudsa handen.
Eit uppträde af mindre rörande art föreföll
deremot i Kammaren den 10 Mars. Sedan
Herr La Plague derstädes uppläst berättelsen,
rörande lagförslaget om en brudgåfva af en mil-
lien Fr. åt Drottningen af Be!gien, och tillstyrkt
dess antagande, begärde Herr PHerbette ordet,
och fordrade, att berättelsem skulle återremitte-
ras till kommissionen, för att omarbetas. La-
gen för civil-listan föreskref nemlizen uttryck-
ligt, att Primsarne ej kunde få dotatiener i an-
nst fail, än att civil-listans enskilda domäner
ej fannes tillräckliga. Detta vore likväl så
mycket . mindre troligt, som Konungen; utom
sin enskilda förmögenhet, afven vore i besitt-
ning af de gods, som, etter den afledne Herti-
gen af Bourbon tillfallit hans sen, Hertigen af
Aumale. En diskussion öfver detta ämve var,
imedlertid, enligt Kammarens reglemente, i detta
ögonblick för tidig, och som den syepunkt,.
hvarifrån talaren urgick, stötte vissa intressen,
yttrades mycken ovilja deröfver inom Kamma-!
ren, men i synnerhet hos centern, så att Pre-
sidenten måste återkalla Talaren. till dagordnin-!
gen, hvilken äfven Kammaren beslöt. Då han, :
till följe deraf återvändt till sin plats, sade en !
af certerns ledamöter några bittra ord till ho-
nom, men hvarpå han svarade: Ja, vi vetaj
rätt väl, att hofintressena alltid finna sina ögon-
tjenare, men Frankrikes intressen skola ej eller
sakna försvarare! Nu uibröt larmet å nyo.
Presidenten påminde honom om ordniegen och
em ansiöndizghetens fordringar. Herr I!Herbette
lät likvä äl icke afskräcka sig, uten begärde åter
ordet, hvilket Herr Dupin äfven lemnade ho-:
nom med den anmärkning, att han hade ordet
emot Presidenten. Herr VP Herbette tackade ho-:
nom för denna oväld, sökte visa, att ingen Pre-
sident i England skulle vågat försöka att påj
detta sätt qväfva en diskussion i sitt frö o. s. v.!
Centern började nu slå på bänkarne och stam-
pa med fötterna, och omsider fick Kammaren
återvända till degordningen;
Nya anslag för civil listan gouteras imedler- !
tid icke hos folket, och tyckas ej en gång mö-
ta särdeles välvilja hos Kammaren. Dess kom- :
mission har således föreslagit, att, i stället för:
de gods, man begärt för Hertigen af Nemovurs, E
ech hvilkas värde befunnits vida öfverstiga det
uppgifna, eller 560,000 Fr., helt enkelt gifva
Hertigen en årlig ränta af denna summa. De
fles:e valmännen i hufvudstadens fjerde arron-
dissemeunt hafva aflåtit en skrift till sin repre-
sentant, Herr Ganneron, hvari de säga, ait de
väl icke hade rättighet, att meddela honem nå
gra instruktioner, men att de vid nästa val ej
skola gifva honom sina röster, i fall han vete-
rar för Appanage-lagen. Detsamma lärer ha
händt Herrn Lefevre, en nitisk ministeriel, hvil-
ken a: sina valmän i Förstaden S:t Honord
erhåilit em dylik varning.
I Me:z har ex värdsbusvärd bbhfvit arreste-;
rad och förd till Paris, som det tros, emedaz4tt
har misstänkes för delaktighet i Meuniers eller
Champions sak, l
AA Å fn AA mm m- - M-—-— -— a
VE ag