hvaraf 14710 gråsik.
Upplysmagsvis utber jag mig få lenysa fö
jande transumt af Kapten Rosss journal.
Utaf förestående synes, att utom 2 viåhlar,
stycken fiskades emellan den 30 Aug. och 1
Sept., eller på 11 dygn 368 våhlar så kalla
våblgill torsk (jemförelsevis mera fiskats på en
skärgårdens största fisklägen Klädesholmen p
6 månaders lid med circa 12 båtar och 8 ma
1 hvarje båt.)
Fartyget Independence hade mindre Jycka
men detia tillskrifver jag skepparens rädsla ai
längre uppehålla sig på fisket öfver den ut
satta tiden, omkring 1 månad. Han lemnad
Orkneyöarne just när fisket blef ymnigast, hvil
ket ham dock icke kuude förutse.
Den använde saltningsmetoden är som följer
Så snart fisken är tagen af kroken, slås de
öfver pannan med en klubba, och pulsådrorne
som xases stå i beröring med gälen, öppnas
det att gälen afskäres, hörigenom blöder fiske:
fritt och bloden stelsar iatet uti kroppen. Der
efter rensas den som vanligt, fläckas, spelas och
sköljes väl, och bloden vid benet borstas bort
äfven som den svarta hinnan, som betäcker ma-
gen.
Utan att läggas i vatten saltas den genast ut
dertili passande köril, emellan hvarje lager si
mycket salt att det väl täcker fisken, om 8 :
10 dagar, efter som värman är, tages den utu
laken, låter den lakrinna och läggas uti stabbar
i mellandåck, der den pressas och terkar a
sig sjeif. Landad, fordras endast att, fisken på
vanligt sätt vindterkas.
På samma sätt behandlade jag den till Sverige
bragte lefvande fisken, hvilken är lika hvit, mer
något skarpare saltad.
Engelsmän ogilla vår stränga saltning, och
anse att saltet frater bort musten, gör fisken tor-
rare i smak och mera blouställd än dem lössal-
tade för den skada, fugtig väderlek förorsakar.
Jag har derföre gjort försök med att mpacka
någon fisk, som är saltad ombord med Liver-
poolssalt, någon som jag omsaltat och någon
af den med St. Ybhessalt här saltade, för att
utröna hvilken som blir bäst och håller sig
längst.
Jag har den tillfredsställelsen att erfara, det
fisken är mycket berömd så väl för sin behand-
ling, som hvita utseende och smak, den finnes
allmänt innehålla mera födoämne än den på
Svenska sätet, före saltningen utvattnade; och
inpackad i fjerdingar, väger den, så torr som
möjligt, öfverhufvud 5 å 7 procent mera än
Svensk kakilje. Den säljes och begärligt till hö-
gre pris, och allmänheten torde äfven dessutom
fiona en ökad fördel deruti, att på den så be-
handlade kabiljoen är ryggbenet afhugget fullt 4j
åa d tum längre nu på fisken än som brukas i
skärgården, der ett stort ben sticker utom fi-
sken, och lemuar nasten åt smuts och flugor,
jemie det att wigtea på hvarje fisk ongdigtvis
ökas 8 a 10 lod. I
För att så vidt det låter sig göra sätta Sven- )
ska fiskare uti tillfälle at taga kämnedom af så
väl det engelka fisknings- som saltningssättet,
handtering af fartyg och så vidare, har jag se-
dan med dessa legda fartyg gjordt trenne försök,
att med Svenska fiskare omberd, fiska uti Ska- 4
gens Rack, på Jutska Refvet, och äfven uti!
dj upa rännan längs denna kust, och ehuru jag.
individuelt dervid lidit icke obetydliga förluster, :
ersedan den rådande ostadiga och stormande
väderleken lagt stämdiga hinder i vägen, har
jag dock den tillfradsställelsen att erfara, det vå-j ec
inhemska fiskare, soma varit i tillfälle att åt-
följa fartygen på dessa försök, funnit och med-
gilvit, icke allenast öfverlägsembeten af fartygens .
egenskaper dessas större sakerhet och den för!
s
n
Ss
d
(
heisan nödvändiga beqvämhgheten, utan äfven
fiskredskapens, fisknings och synnerligast sali-
ningssaltels, dem systematiska indelningens, den
större driftens m. m. större planmässighet, hvar-
före ock dessa beslutat att, om möjligt, i det
närmaste antaga samma bruk i hopp om oms
derii!! al regeringen.
Fartygen och reds kepen hafva derjerate, enligt !
med åligg andst af 9 kontraktet med Korgi. -
Maj:t och Kronan, alltid varit för öppen inspek-
ton att tillgå här på hamnen, och hvaraf all-
mogen sig begagnat.
Oaktadt en fortfarande oförmåga att sjelf ut-
rusta inhemska eiler köpa utlindska fartyg, och
ehuru jag ännu är uti ovisshet em Herrar A,
Broddelii C:i beslut, huruvida de vilja fort-j.
fara med bolags-interessentskapet om storsjöfi-
skets bedrifvande, har jag dock genem egna liä- 2?
s0nger försäkrat mig om fiskets fortsättning med ?
NM - - - eo 1 rm ee 1 Tao