Red. af Dagligt Allehanda har, i anledning
af de snmärkningar vi gjort vid dess påstående,
att våra StatsRåder icke hafva något positift
emot reformerna, utan endast äro generade a!
verkställigheten, d. v. s. af oförmågan att or-
gacisera reformerna så, att de blefvo verkställ-
bara, mu ändrat sin sats och förklarat sin me-
ning på ett sätt, som tyckes väsendtligt mera
närma sig till hvad vi framställt. Ehurva Dgl.
Allehanda icke bestrider, att både H. Exc.
Grefve Brahe och de öfrige Styrelse ledamö.
jerne äro i allmächet obenägna för reformer,
så fortfar dock Red. oförgripligen i den tro,
att denna obenägenmhet i synnerhet härleder sig
från den genanta? position, hvari de sjelfv:
skulle komma, derest reformerne i de storc
samhällsfrågorna. vunne framgång.
Efter denna modifikation vilje vi ej länge fort-
sätta stridem om denna punkt. Dock bör de
eriuras, att äfven med denna förändring satser
blir litet haltande i vissa fall. Hvad slags gönc
skulle väl t. ex. Styrelseledamöterne kunna er-
fara i sin position af sådana reformer, som t.
ex en förenkling i lagskipniogen, de privilegie-
rade demstolarnas upphäfvande, eller en revisior
af militärlagarna, till reformerande af ett fö
vår tid ej mera passande undantagssystem, elle
af LagmansRätternas upphäfrvande, som Ständernt
flera gånger yrkat, eller af en reorganisation n
Högsta Domstola och en noggrannare bestämning a
gränsen emellan judiciella och administrativa ären:
der, m. m. Långt ifråa att generas, skulle onek-
ligen den egeniliga Styrelsens medlemmar utar
tvifvel blifva vida mer ogenerade, genom al
den förenkling af allmänna ärender, som genon
dylika reformer skulle vinnas, och genom öf-
verflytitning af det som äger naturen af rättstvi-
ster till en serskild fördelning af Högsta Dom-
solen, så att Regeringen kunde, ostörd af do-
marebestyr, egna sig odeladi åt allmänna mesy-
rer. Det är klart, att ella dessa reformer
kunde göras utan serdeles svårighet, och at
nästan blott viljan dertill behöfves, och så-
ledes måste dock motståndet komma hufvudsak-
ligen fråm oberägsnheten och fruktan för refor-
mer i allmänhet och serdeles för sådana, sor
åsyfta att sätta alla medborgare i jemlikhet un-
der lagarnas välde.