Red. af Dagligt Allehanda har, i anledning af de snmärkningar vi gjort vid dess påstående, att våra StatsRåder icke hafva något positift emot reformerna, utan endast äro generade a! verkställigheten, d. v. s. af oförmågan att orgacisera reformerna så, att de blefvo verkställbara, mu ändrat sin sats och förklarat sin mening på ett sätt, som tyckes väsendtligt mera närma sig till hvad vi framställt. Ehurva Dgl. Allehanda icke bestrider, att både H. Exc. Grefve Brahe och de öfrige Styrelse ledamö. jerne äro i allmächet obenägna för reformer, så fortfar dock Red. oförgripligen i den tro, att denna obenägenmhet i synnerhet härleder sig från den genanta? position, hvari de sjelfv: skulle komma, derest reformerne i de storc samhällsfrågorna. vunne framgång. Efter denna modifikation vilje vi ej länge fortsätta stridem om denna punkt. Dock bör de eriuras, att äfven med denna förändring satser blir litet haltande i vissa fall. Hvad slags gönc skulle väl t. ex. Styrelseledamöterne kunna erfara i sin position af sådana reformer, som t. ex en förenkling i lagskipniogen, de privilegierade demstolarnas upphäfvande, eller en revisior af militärlagarna, till reformerande af ett fö vår tid ej mera passande undantagssystem, elle af LagmansRätternas upphäfrvande, som Ständernt flera gånger yrkat, eller af en reorganisation n Högsta Domstola och en noggrannare bestämning a gränsen emellan judiciella och administrativa ären: der, m. m. Långt ifråa att generas, skulle onekligen den egeniliga Styrelsens medlemmar utar tvifvel blifva vida mer ogenerade, genom al den förenkling af allmänna ärender, som genon dylika reformer skulle vinnas, och genom öfverflytitning af det som äger naturen af rättstvister till en serskild fördelning af Högsta Domsolen, så att Regeringen kunde, ostörd af domarebestyr, egna sig odeladi åt allmänna mesyrer. Det är klart, att ella dessa reformer kunde göras utan serdeles svårighet, och at nästan blott viljan dertill behöfves, och således måste dock motståndet komma hufvudsakligen fråm oberägsnheten och fruktan för reformer i allmänhet och serdeles för sådana, sor åsyfta att sätta alla medborgare i jemlikhet under lagarnas välde.