met H. Exc. Grefve Brahe kunna såra hans goda namn och rykie, — enär man ostridigt både kan vara och fortfarande auses för en fullt bederlig och zktmingsvärd medborgare, fastän man olyckligtvis har tur och finnes icke skäligen böra placeras såsom Ledamot i Vetenskaps-Akademien, så nekar Dagl. Allehanda Red. dock ej, att äfven hon ansåg de ifrågavarande sarkasmerna mot Grefve Brahes enskilda person högst olämpliga, och att äfyen Dagl. Alleh. befarar deras ofördelaktiga ioflytende på opinionen om tryckfriheten hes den bildade och sausade delen af allmänheten. Allehanda är visst långt ifrån att godkänna det val Vetenskaps-Akademien gjort af en Ledamot, som, icke veterligen besitter ens de första elementerna af vetenskapliga studier eller af någon högre bildning, och som snart sagdt ?från barnaåren blifvit uppfostrad endast på hofvet, och i militärisk tjenstgöring förvärfvat de insigter, han kan äga och hvilka på denna väg väl synas vara tillräckligt belönade — men klandret mot detta val faller på VetezskapsAkademien, ieke på Hr Grefve Brahe. Man hade således gerna mot de Ledamöter, som deiltagit i detta val, kunnat rikta de mest allvarsamma anmärkningar. De hade knapt kunnat blifva för skarpa, åtminstone efter vårt — säger D. ÅAlleh. — sätt att se. Men att slå sig uteslutande ned på den utmärkte personen synes Dagl. Alleh. varit ensidigt och orättvist. Slutligen yttrar Allehanda, att en eklatant bekräftelse på sistnämnda reflexion ?skulle lemnas af H. Exc. Grefve Brahe, om khan undanbad sig det honom sålunda erbjudna hedersrum. Vi hafve flere gånger genomläst detta lilla kuriösa stycke, utan att ändock rätt kunna komma underfund dermed. Nästan det enda vissa, hvarom max deruti underrättas, är att författaren funnit nödigt att utsätta signaturen af sitt namn. Ingemting sker utan orsak häri verlden. Orsaken hvarföre detta skett, tyckes visa sig temligen klart, när man finner att insändaren icke funnit något anmärkningsvärdt i den delen af de omnåmada artiklarna i Aftonbladet, som angick de öfriga Excellenserna, utan endast såvidt H. Exc. Grefve Brahe blifvit deruti inblandad. Vi hoppas att ett så ädelt uppträdande för denne Excellens serskildt, icke skall hafva skett för i intet, såsom det står i Sigfrid von Lindenberg. Man bör således kunna vänta, att frukten inman kort skall visa sig uti någonting synligt till förmån för C. W—d, uti Statstidningens befordringskolumner. Hvad för öfrigt både Insändarens och Alle-! handas anmärkningar beträffar, så hafve vi ejj heller varit nog lycklige att få reda på meningen deraf. Iunam det kan blifva fråga om, huruvida anfallen på H. Exc. Grefve Brahe varit sårande eller icke, förnärmande för hans go da raren och rykte, såsom Insändaren påstått eller icke förnärmande, men högst olämpliga såsom Allehanda rubricerar dem, vore -:det åtminstone intressant att få med citatiomer ur de ifrågavarande artiklarne upplyst, hvaruti dessa anfall bestått. Det är sannt, att en Insändare uti detta blad, som tecknade sig — — e, uppuppräknade, hvilke af Deras Excellenser som hafva peruker eller icke och bland de förra nämnde H. Exc. Hr Grefve Brahe, samt att en sednare, Perukernas historicus, keriktigade detta med den upplysningen, att H. Exc. Grefve Brahe icke bär peruk utan endast tur; men man måste noga observera, att denna skriftvexling omedelbart härledde sig från Statstidningens perukartikel, och endast utgjorde ett på sitt sätt nödvändigt fuliständigande daraf. Om det skulle innefatta en förnärmelse mot någons geda namn och rykte, att bära peruk eller tur, så beklaga vi hela det stora antal medborgare, som nödgas betjena sig af denna betäckning, i hvilken vi för vår del icke se någet skamligare, än i hvilken annan del af drägten som helst. Har någon i detta fall begått em förnärmelse, så faller förebråelsen derför icke på författarne till artiklarne i Aftonbladet, utan på Statstidningens perukmakare, som dragit slutsatser i afseende på våra statsmäns förmågor? i från den omständigheten, huruvida de bure peruk eller icke. Att, såsom nyss sades, blott och bart på en dertill gifven anledning, lemna en upplysning om en Excellens har eller icke har peruk, lärer väl näppeligen kunna blifva något fördömligt. Så omstrålade af helighetens gloria hafva väl Excellensernes hufvuden ännu icke blifvit. I Dh VA FT a Fr Ja. C 5 OL kr a VA jan vd