vid Hendage, hvyerifrån den kan beskjuta de Carlistiska verken, hvaremot det förmenais Carlisterna, att basvara elden, emedan deras kulor kuade nedfalla på Franska området. Portugal. Ministern Passos förelade Cortes den 1 Februari i en hemlig session en öfversigt af landets financiella ställning. Denna hemhghet åsyftade att för allmänheten dölja taflans skuggor; det kunde likväl icke undgås, att hufvudsaken transpirerada, och man har sålunda fått veta, att hela deficit, jermte den flotamta skuldea till den 1 Juni, utgör 16,000 conmtos. Då ministern tillträdde sitt embete, föreslog man honam att förvandla denna skuld i räntebärande obligationer, men hvilket han då afslog, och han torde således nu hafva svårt att åter upptaga detta projekt. De båda kistorra, som med våld fördes om bord på den! Engelska paketbåter, och hvilka sades innehålla frukt, skola i sjelfva verket ha ianehållet försmilladt kyrkosilfver. Det säges allmänt, att ofantliga underslef skola blifvit begångna vid kyrkoskatternes seqvestrering. Sålunda skall t. ex. en f. d. deputerad ech förtrogen vän af förra ministeren, som uppdragit honom att upprätta en förteckning på hvad som fanns i klostret Alcobaca och aflemna det till skattkammaren, endast hafva inlemnat 80 marker silfver, ehuru der funnozs uagefår 1,200. Ett fyra fot högt massift guldkors skall till och med helt och hållet ha försvunnit. England. Billen rörande reform af municipaliteterne i Trland erhöll andra läsningen i Underhuset d. 17 Februari, utan omröstning, och utan några invändningar från Tories sida. De tycktes ämna att spara sin ammunition till d. 21, då billen skulle komma under öfverläggaing i kemitg. En af deras koryfger, Lord Egerton, hade tillkänmagifvit, att han ämnade, nu såsors förlidet år, föreslå att komiten skulle instrueras, att vid sitt arbete utgå från den hufvudgrund, att alla municipaliteter i Irland skulle afskaffas. Så vida detta förslag icke är ett utbrott af Tory-nit på egen hand, utan blifvit aftaladt med partiets hufvudmän, så skulle man deraf äga anledaing sluta, att Öfverhuset äfven i år ärhmar följa sin gamla politik i afseende på Irland. Följden deraf måste då, enligt Lord Rassells bekanta förklaring, blifva den nuvarande minristerens afträdande från styret; men en sådan händelse har åter andra följder, i afseeade på hvilka Tories sannolikt denza gången, liksom 1835 i November, betydligt missräkna sig Hr Roebuck har tillkännagifvit i Underhuset, att han ämnar väcka motion derom, att styrelsen måtte förelägga Huset alla de dokumenter, som erfordras för att sätta skonerten Vixens borttagande af Ryssarne 1 sitt rätta ljus.: Vid ett parlamentsval i Buckinghamshire har Tories kandidat, Hr Harcourt, besegrat Whigpartiets kandidat, Hr Dashwood, med en! majoritet af 1246 röster. I fialien. l Branden i kungliga slottet 1 Neapel, som vid) förra postens afgång d. 6 Febr. var släckt, började å nyo eftermiddagen samma dag, och fortfor in på morgonen följande dagen. Både den ! dittills ozkadda delen af slottet och teatern St. Carlo sväfvade i största fara. Det lyckades dock att rädda främre facaden afslottet, och St. Carlo blef fullkomligt oskadd. Detaljerne rörande! denna olycka med förra posten beriktigas nu: sålunda, att den kungliga familjen redan var! hemkommen från festen på St. Carlo theatern, och begifvit sig till hvila, då elden utbröt. Enkedrottningen hann med möda undan lågorna, och förlorade alla sina dyrbara möbler, böcker, målningar, antiker m. m. Konungens broder, prins Leopold af Syracusa, höll på att qväfvas af rök, som inträngt i hans kammare; han måste bäras sanslös ur sin säng. Af allt hvad han ägde, blefvo blett några klädespersedlar räddade. Tvenne personer omkommo i lågerna, och flere blefvo illa skadade. Först kl. 5 om morgonen den 7:de blef elden fullkomhgt släckt, sedan dem härjat i 24 timmar. Preussen. En kunglig kabinettsorder har utkommit och blifvit meddelad de serskilda minister-departementerne, enligt hvilken hvarje embetsman, soml!. super sig full, hädanefter kommer att genast afsättas från sin tjenst. Statens embetsmän? — beter det — skola icke blott under tjensteut-! öfningen, utan äfven annars, föra ea morsalisk vandel, och vid alla tillfällen taga vara på ståndets ära. Hvarje embetsman , som således flera!.