vid Hendage, hvyerifrån den kan beskjuta de
Carlistiska verken, hvaremot det förmenais Car-
listerna, att basvara elden, emedan deras kulor
kuade nedfalla på Franska området.
Portugal.
Ministern Passos förelade Cortes den 1 Fe-
bruari i en hemlig session en öfversigt af lan-
dets financiella ställning. Denna hemhghet å-
syftade att för allmänheten dölja taflans skuggor;
det kunde likväl icke undgås, att hufvudsaken
transpirerada, och man har sålunda fått veta,
att hela deficit, jermte den flotamta skuldea till
den 1 Juni, utgör 16,000 conmtos. Då mini-
stern tillträdde sitt embete, föreslog man ho-
nam att förvandla denna skuld i räntebärande
obligationer, men hvilket han då afslog, och
han torde således nu hafva svårt att åter upp-
taga detta projekt.
De båda kistorra, som med våld fördes om
bord på den! Engelska paketbåter, och hvilka
sades innehålla frukt, skola i sjelfva verket ha
ianehållet försmilladt kyrkosilfver. Det säges all-
mänt, att ofantliga underslef skola blifvit be-
gångna vid kyrkoskatternes seqvestrering. Så-
lunda skall t. ex. en f. d. deputerad ech för-
trogen vän af förra ministeren, som uppdragit
honom att upprätta en förteckning på hvad som
fanns i klostret Alcobaca och aflemna det till
skattkammaren, endast hafva inlemnat 80 mar-
ker silfver, ehuru der funnozs uagefår 1,200.
Ett fyra fot högt massift guldkors skall till och
med helt och hållet ha försvunnit.
England.
Billen rörande reform af municipaliteterne i
Trland erhöll andra läsningen i Underhuset d.
17 Februari, utan omröstning, och utan några
invändningar från Tories sida. De tycktes äm-
na att spara sin ammunition till d. 21, då
billen skulle komma under öfverläggaing i ke-
mitg. En af deras koryfger, Lord Egerton, ha-
de tillkänmagifvit, att han ämnade, nu såsors för-
lidet år, föreslå att komiten skulle instrueras,
att vid sitt arbete utgå från den hufvudgrund,
att alla municipaliteter i Irland skulle afskaffas.
Så vida detta förslag icke är ett utbrott af To-
ry-nit på egen hand, utan blifvit aftaladt med
partiets hufvudmän, så skulle man deraf äga
anledaing sluta, att Öfverhuset äfven i år ärhmar
följa sin gamla politik i afseende på Irland.
Följden deraf måste då, enligt Lord Rassells
bekanta förklaring, blifva den nuvarande minri-
sterens afträdande från styret; men en sådan
händelse har åter andra följder, i afseeade på
hvilka Tories sannolikt denza gången, liksom
1835 i November, betydligt missräkna sig
Hr Roebuck har tillkännagifvit i Underhuset,
att han ämnar väcka motion derom, att styrel-
sen måtte förelägga Huset alla de dokumenter,
som erfordras för att sätta skonerten Vixens
borttagande af Ryssarne 1 sitt rätta ljus.:
Vid ett parlamentsval i Buckinghamshire
har Tories kandidat, Hr Harcourt, besegrat
Whigpartiets kandidat, Hr Dashwood, med en!
majoritet af 1246 röster. I
fialien. l
Branden i kungliga slottet 1 Neapel, som vid)
förra postens afgång d. 6 Febr. var släckt, bör-
jade å nyo eftermiddagen samma dag, och fort-
for in på morgonen följande dagen. Både den !
dittills ozkadda delen af slottet och teatern St.
Carlo sväfvade i största fara. Det lyckades dock
att rädda främre facaden afslottet, och St. Car-
lo blef fullkomligt oskadd. Detaljerne rörande!
denna olycka med förra posten beriktigas nu:
sålunda, att den kungliga familjen redan var!
hemkommen från festen på St. Carlo theatern,
och begifvit sig till hvila, då elden utbröt. En-
kedrottningen hann med möda undan lågorna,
och förlorade alla sina dyrbara möbler, böcker,
målningar, antiker m. m. Konungens broder,
prins Leopold af Syracusa, höll på att qväfvas
af rök, som inträngt i hans kammare; han må-
ste bäras sanslös ur sin säng. Af allt hvad
han ägde, blefvo blett några klädespersedlar räd-
dade. Tvenne personer omkommo i lågerna,
och flere blefvo illa skadade. Först kl. 5 om
morgonen den 7:de blef elden fullkomhgt släckt,
sedan dem härjat i 24 timmar.
Preussen.
En kunglig kabinettsorder har utkommit och
blifvit meddelad de serskilda minister-departe-
menterne, enligt hvilken hvarje embetsman, soml!.
super sig full, hädanefter kommer att genast af-
sättas från sin tjenst. Statens embetsmän? —
beter det — skola icke blott under tjensteut-!
öfningen, utan äfven annars, föra ea morsalisk
vandel, och vid alla tillfällen taga vara på stån-
dets ära. Hvarje embetsman , som således flera!.