TÅN Bra
ON d
nare populär bildälag, hvilka icke fördelaktigt
belyst densamma. Anmärkaren hänvisar till
Carlstads Konsistorii rikskunniga papistiska, lyck-
ligtvis allernådigst skrapade, utlåtande uti Carl
skoga Folkskolefråga, Cleri Comitialis fattade
beslut om förhindrande af presterlig tjemsteårs-
beräkning för lärarne vid vexelundervisnings-
skoforne och ändtligen Skara Konsistorii ologi-
siska uldåtande i Wacksonska skolfrågao, till
hvilka histeriska facta nyss; såsom fladdrande
bihang fogat sig de lusteldar och raketer, som
uppstigit fråa det käada tänkesättets rökelse-
kar i Göiheborg. — Då sålunda våra dagars
historia visat, att Biskoppsstolar och folkunder-
visning icke äga någon frändskap, men den re-
flekterande anspelarep antydt sitt interesse för
den sednoare, har det väckt förundran, att han
ens fästat någon vigt vid den Odmanska moltio-
nen em en ny biskopssinecures tillskapande i
Gefle. Anmärkaren erinrar sig äfven prosten
Ödmans omnämnde motion, men har icke glömt
det ringa uppseende den väckte, och ait man
smarare undrade, att en man, som så utmärkt
väl lärer uppfyllt sitt lärarekall vid Gefle gym-
nasium, och säkerligen under den tiden mer än
mången annan haft tillfälle, att öfvertyga sig, hu-
ruväl läroverket kuode umbära biskoplig till-
syn, — ens velat med en sådan fråga upptaga
sina ståndsbröders tid. Pastor i Gefle lärer åt-
njuta för sin inspektion af läroverken derstädes
endast 180 tunnor kr. tionde spannemål, och
man har ingaluada försport, att läroverkets sty-
relse på något sätt skulle förlora vid jemforel-
sen med den för läroverken i Upssla och
Westerås, der inspektörerne, biskopparne, lä-
ra vara regalerade, den förre med 1200 :t:s, den
sednare med 13 å 1400 Tunnors lön: Tvärt-
ora skall läroverket i Gefle varc uti godt skick,
ech tillika vexelundervisningsskolor umw stor
scala ordnade, äfvensom anledningar för handen
tull deras utvidgning och förbättring. När all
sådant kan tillvägabringas och framgå utan epi-
scopal-ledning, hvartill då det nya stiftet? En
Domprost i spetsen för ett Konsistorium kunde
tillräckligt vaka öfver den presterliga ordningen
i ett Suft, och gör det ofta i sjelfva verket til
våra Biskopars ännu större beqvämlighet.
Som de der från den Katolska perioden qvar-
stående, för samhället så dyra stolarne, äro
få, och aspiramterne många, har det ofta händt,
att blott de älsta blifvit föreslagna, och således
icke förr, än de för ett organiserande Chefsbe-
styr varit öfvermogne. Deraf kan förklaras der
ringa inflytelse, som Biskopparue i allmänhet
utöfvat på de under deras tillsyn ställde läro-
verk. (Vallqvist lärer varit ett af undantagen).
Men skall äfven haft exempel på, att undervis-
ningens jemna gång icke altid vunnit på en n)
Biskop, serdeles då han uppnått den ålder,
när man ofta kan sägas hafva öfverlefvat sig
sjelf. — Om en sådan Biskop, — i stället fö:
att genom behörig delegation af sin myndighe
sörja för detaljer, öfver hvilka ålder och van:
honom aflägsnat, — ändå ingår i sådana smär-
re undervisniogsprocedurer, 1 hvilka en nyare
erfarenhet och praxis vandrat henom förbi, —
kan deita bekomma läroverket väl? —- Koensi-
storiela göromål äro val de, sem egentligen er-
fordra denna Chef, — men en sådan chefs-
plats kan visserligen skötas emot åtnjutande a
entredjedel af de öfverflödiga emolumenter, som
vid Biskopsstolarre blifvit fästade.
RBuricola.
—
av Aa n 4 ef 0 ) do aane nAct Att dar