trosbekännelse stridande grundsatser. Efter hvil ken examens undergående, som slutades me den frågan: Om det ej är en skyldighet fö en i församlingens tjenst antagen lärare attned lägga embetet, om han fallit på tankar och lä rosatser, som hufvudsakligen strida emot. de antagna och på Guds ord, efter oförfalska mening, hvilande lärobegrepp om syndiga men niskors frälsning och saliggörelse af Guds nå och den förlossning, som i Jesu Christo sked är?? och sedan Tybeck svarat: Om s befalles, nmedlägger jag gerna embetet, oci är säker, att ingen vederlägger mina skrif ters innehåll, Kensistorium, genom utslag a den påföljande 15 April, pröfvade, att Tybec borde ifrån Läro-Embetet vid vår Församlin och thy åtföljande rättigheter varda skiljd, hvilket Utslag, utan afseende på Tybeeks der öfver anförda Besvär, af Kongl. Maj:t stadfå stades den 30 Julii 1818, hvarpå Tybeek ds 31 derpå följande Augusti ifrån Prest-Embete skiljdes. — Tybeck har sedermera varit för flera sina Skrifter aktionerad, men alltid — såson m. m. laicus — blifvit ef Juryn frikänd. — Man skulle kunna förmoda, att en för sin Lä ra så af hela sin själ lefvande och ifrande mar skulle för cem, som voro i religiöst hänseende af olika tänkesatt med honom, vara besvärlig och otålsam. För ingen del! Refer., som bå de muundtligen och skriftligen tagit sig friheten opponera sig mot Tybecks utfall mo Lusher, har alltid af honom blitvit med välvilja, fastän med värma, besvarad, likväl utar att någomdera fann sig i minsta mån vedserlagd — Men det var icke allenast i religiösa, utan ock i nästan hvilka andra samtal som helst, som Tybeck var underhå!lande. Han sökte til sednaste åren följa med sin tid, ech resonnerade gerna om hvad han läst. — Tybecks lilla, ovanligt magra och gulbleka figur upplystes a de svarta tihdrande ögonen, som spridde den klaraste och behagligaste dag öfver hela hans själfulla, liksowa sprittande, väsende, — och Ref. som för 24 år sedan lärde först personlisen känna den märkvärdige mannen, vet sig sällan hafva varit i sällskap med någon älskvärdare och interessantare person. (Samlaren.)