NORGE.
Förslaget till Kriminallag.
(Slut från gårdagsbl.)
Au för öfrigt ifrågavarande forslag till Norsk
Kriminallag, betraktadt 1 sin helhet och ur en
vetenskaplig synpunkt, äger ett utmärkt värde,
derom vittna de fördelaktiga omdömen, i hvilka
både utländska och indländska rättslärde ia-
stämt. Gimnther, Abegg, Mittermayer gifva det
utmärkta loford för redighet, korthet och öfver-
ensstämmelse med närvarande tiders anspråk på
sedlighet och menskligbet, och 1 detta omdöme
instämma våra inländska rättslärde. bland hvilka
väl en och annan gjort avmärkningar vid ensiil-
da stadganden, men i och med detsamma erkänt
det helas cuglighet. Sj liva de betänkligheter
och tvifvelsmål, Upsala fekulteten uppställt mut
svenska kriminsllag!örslaget, vittna, att Sansna
tvifvelsmål ej gälla om det Norska. Fakulteien
ytirar nemligen mot antagligheten af det sven-
ska förslaget: att det, som älderdomens aukto-
ritet helgat, redan g:nom sin ålder gifver en
säkrare borgen för sin duglighet, än Dya åsig-
ter, dem ingen praktisk erfarenhet ännu bestyrkt;
att ett experiment, Som med ofverdrifven tiltit
ull en ny theori sätter närvarande generations
säkerhet på spel, är farligt; att förslagets fram-
ställningssätt och språk är mindre fattigt än den
hittills gällande lagens; att de reglor, som inne-
hållas i förslagets allmäana del, äro mindre be-
hagliga för den okunnige, än närvarande lagens
method att för hvarje förbrytelse omedelbart ut-
ätta straffet; att det icke är rådligt att på en
gång afsks:ffa de fysiskt alllictiva (kropps-) strai-
fen och utbyta dem mot frihetsstraff, hvilkas
verkställande skulle fordra millioner, dem sam-
hällets laglydige medlemmar måste utgifva till