Justering af denna dagens protokoll.
Afirädde.
Den 1 Februari
S. D. I öfverensstämmelse med sistl. dag
beslut, blef undersökningen, angående upphofs
mannen och kringspridaren af åtskilliga, nat
ten emellan den 24 och 25 Januari här i sta:
den anslagea proklamationer, nu åter företagen.
och tillistädeskommo härvid Stentryckarne Mag-
nusson, Schulten, Sundel, Schecde, Ebeling,
Runocbom, Wallerstrand, Mejer, Spång, Cardon,
Holm, Kapten Dreijer, Löjtnant Carl v. Schee-
le, Fru Sofie Möller och C. Regnell, i närva-
ro af Stadsfiskalen, Advokatfiskalen Fredholm.
Innan undersöknriog vidare fortsattes, anhöll
Löjtn. v. Scheele få tillkännagifva, att han, till fö-
rekommande af andra, onödiga och besvärande un-
dersokningar, samt för att afvända de förvillande
ryktena, att företaget skulle härflutit från andra
källor, frivilligt ville erkänna, att han en-
sam författat, tryckt och utdelat de ifråga-
varande Proklamationerna; uppgifvande Lojt-
panten v. Scheele, angående de närmare om-
ständigheterna härvid, att han sistl. Tisdags
förmiddag författat skriften och afdragit den på
stenen, samt, på e. m. samma dag, tryckt af
densamma 50 exemplar, vid hvilka twllfillen in-
gen apnan person varit närvarande, att han,
påföljande dags mörgon, emellan hl. 6 och 7,
ensam, på åtskilliga ställen i staden inom bro-
arna och på ett par ställen vid Drottninggatau,
med vax fastsatt och på sådant sätt u:delat
flera exemplar, äfvensom skickat exemplar der-
at till Redaktionerna af Det Sjette Af:onpladet
och Stockholms Dagblad, med bifogade anovy-
ma skrifvelser; att hans urderrättelse till Af-
tonbladets Redsktion, att flera exemplar blifvit
å Ladugårdslandet utdelta, skett i afsigt att,
såsom orden föllo: purra Aftonbladet; att
motivet till proklamatiorernss författande varit
den förmodan, Löj!nanten hyst, att nationen med
välbehag skulle omfatta en anledning att betyga
Hans Maj:t Konungen sin vördnad och kärlek
på Hans födelsedag, samt för att, genom detta
öppna tecken af folkets tillgifvenhet, förorsaka
den så kallade oppositionen en decomfiture,
samt att Löjtnanten icke ansett det vara något
brottsligt att 1 dylikt afseende åstadkomma en
folksamling; inlemnande Löjtnanten v. Scheele
slutligen, tor jemförelse, koncep:et ull prokla-
mationen, skrifvet af hans egen hand.
I anseende till några i detsamma gjorda än-
dringar, gjordes Löjtnant v. Scheele derå upp-
märksam, men förklarade, att desamma blifvit
af honom sjelf verkställda, åfvensom att de o-
likheter, som emellan konceptet och aftrycken
förekomma, blifvit föranledda af de ändiingar
och uteslutningar, Löjtnanien vid renskrifningen
gjort.
Med anledning st! de i proklamationen före-
kommande uttryck, framställda såsom motsats
vill en åberopad artikel i Aftonbladet, blef här-
efter Löjtnant v. Scheele tillfrågad, huruvida
han hade sig något sådant bekant, hvilket ho-
nom ålåge att upptäcka, såsom Svensk med-
borgare, oflicer och stående på den bildnings-
grad, att han om sn skyldighet i sådart fall
icke borde vara okuonig; till hvilken fråga
Löjnanten genmälde, att något sådant vore ho-
vom Åeclt och hållet obekant.
Advokatfiskalen Fredholm anmälde, att, då
Löjtneanten v. Schdele vumesa uppgifvit sig så-
som författare och utdelare af proklamationerna,
någon vidare undersökning af honom icke å-
s.undades, 1 afseende på de öfriga Stentryckar-
ne; äfvensom att den erbjudna profskrifningea
af sig sjel! komme att förfalla. Förbehållande
Advokatfiskalen sig att, sedan Protokollet blif-
vit justeradt, få med sima ansvarspåståenden in-
komma.
Öfver-Ståthållare-Embetet beslöt, att uppskju-
ta målet till nästa dag, kl. 12, då Löjinanten
von Sahcele borde tillstädeskomma, samt samt-
lige Stentryckare och deras arbetare, skulle kal-
las till justering af Protokollet för den 31 Jja-
ouari och denna dag. Afträdde.
Hela denna bistoris år således lyckligen bragt
ill ända, hvad den hufvudsakliga upplysningen
beräffar. Innan imedlertid slutliga Utslaget med-
delas, torde det vara förtidigt att gå i förväg
med nigra reflexioner öfver det hela. För den-
na gången ger Hr y- Scheeles yttrande, att han,
ull Red, at detta blad hade anonymt insändt ett
afiryek af dea ifrågav. skriften, och att detta
skett för att purra Aftunbladet, oss endast an-
ledning att erinra angående anekdoten om en
bonde, som skjutsade en resande en strärg Vin-
terdag. Den resande var klädd i en syrtut med
