NE
I RÄTTEGÅNGEN MELLAN HOFKAMRERA
REN VON WERNSTEDT OCH KONGL.
I HOF-STALLET,
Diskontlånen, VV. agnen, Sammetet.)
Till den kuriösa sidan af denna sak, hvarom
vi förut flere gånger refererat i detta blad,
hörer ännu åtskilligt, hvilket vi här få feamlögga.
Af de föregående uppsatserna är bekant,eatt Hr
Werustedt hade omtalat Kongl. Hofstallets pen-
ningeaff.rer såsom så skrala, att fordringsägare
måst i flera år afvakta sin efterlingtade betsl-
ning. Då He W:s motparter i bestämda erda-
lag hade förnekat detta förhållande, och upp-
forärat hozsom att bevisa det, har han ansett
sig föranledd att framlägga åtskilliga sådana be-
vis, hvilka lemna ett eget begrepp om hushåll-
ningen vid ifrågavarande inrättning under den
tid, hvarom tvisten handlar.
At. börja med förevisade Hr W. vid Borg-
Rättens session den 3 Dec. flera för Hofstallets
räkuing utgifaa Diskontreversal och bifogade dea
uppgift, att man, för omsättning af Diskont-
lån, nödgats upptaga lån på andra håll,
ull bevis hvarå ytterligare en skuldsedel pre-
s.nterades. Vid sessionen den 17 Dec. gick
H. W. närmare in i denna sak uti ett då in-
lemnadt skriftligt anförande, åtföljdt af åt-
slulliga bilagor, deribland man i synnerhet an-
märker en vittnesattest af Vaghmakare-ålder-
manen Wahlström: en handling, verkligen af
sällsam beskaffenhet. Äfvenså förtjenar särskild
uppmärksamhet den mot slutet af anförandet fö -
rekommande uppgift om en längre tid obetald
sammet för ett visst behof. Jemte attesten och
ett sammandrag af Hofstallets räkenskaper uar
der Hr W:s tjenstetid integes här det nämnda
anförandet i sin helhet, såsom tillika utvisinde
de vidare inkast, hvilka blifvit gjorda emot Hr
W:s fordringspretention sant hans svar derå: