nas till 2 å 300 Riksdaler på afionen. Denaa
Thydra griper således alltmer omkring sig, och
flere hufvaden uppvexa, när ett afhugges. Sko-
la då vederbörande ej kurna med ens nedslå
henne genom någon Herkulisk åtgärd?
Dagbladet har, sedan en ansvarig Utgitvare
funnits till de bekanta proklamationerra, nu bör-
jat upptaga polispro:okollet i saken, hvilke:
Jemväl vi här införa, emedan det torde intressera
åtskillige läsare äfven i landsorten; förbehållan-
de oss några anmärkningar efteråt.
Utdrag af Protokollet hållet hos ÖfverStåthållare-
Embetet för Polisärender i Stockholm följande
dagar år 1837.
. Den 28 Januari.
S. D. Till OfverStåthållareEmbetet hae Stads-
Fiskalen, AdvokatFiskalen Fredholm inkommit med
ett memorial, så lydande:
Af den anledning, att originalerne till de å åt-
skillige ställen här i Staden utsatte, och på morgo-
nen den 25 dennes anhållne samt till Kongl. Polis-
kammaren affemnade så kallade proklamationer, hvil-
ka till innehållet blifvit i Aftonbladet för nyssnämn-
de dag ordagrant återgifne, vid granskning befinnas
l vara tryckta medelst så kalladt öfvertryck på sten
eller zinkplåt, och således icke kunnat, efter sanno-
likheten, utgå från annat fabrikationsställe, än der
lithograli idkas; alltså och för vinnande af upplysnjn-
gar om tillkomsten af ifrågavarande proklamationer,
får jag -härmed anhålla om kallelse till en början å
samtlige här i staden varande Lithografer, nemligen:
Hrr Magnusson, Schulten, Sundel, Scheele, Ebeling,
Rundbom, Wallerstrand, Meijer, Spong Cardon,
Holm, Kapitenen Drejer, Löjtnanten von Scheele
samt Fru Miller, att hvar för sig uti ämnet höras
och sine förklaringar afgifva. Stockholm den 28 Jan.
oo J. G. Fredholm.
Med anledning häraf hade OfverStåthållareEmbetet
låtit till i dag uppkalla Stentryckarne Jacob Magnus-
son, Aug. Schulten, Ol. Sundel, Johan Maur. Sche-
le, Johan Ludv. Ebeling, Carl Gustaf Rundbom, Ul-
ric Aug. Wallenstrand, Joh. Petter Meijer, And.
Magns Spång, Joh. Elias Cordon, Wilhelm Holm,
Kapitenen Leonard Dreijer, Löjtnanten Carl von
Scheele, och Fru Sofia Miller, hvilka ålfa vid detta
måls påropande tillstädeskommo.
AdvokatFiskalen Fredholm, äfven uärvarande, före-
visade åtskilliga exemplar af den ifrågavarande prokla-
mationen, som var af denna lydelse:
(Se bladet för den 25, hvarest denna skrift finnes
in extenso aftryckt, hvarföre den ej här upptages).
Sedan samtlige närvarande stentryckare fått påse
och jemföra de särskilta exemplaren af dessa prokla-
mationer, samt blifvit uppmanade att tillkännagilva
hvad de hvar för sig kunde hafva sig bekant om sät-
tet huruledes samma proklamationer blitvit tryckta
och stället der sådant skedt, förklarade alla, att de
ansågo roklamationerne tillkomne genom så kalladt
öfve ok, hvilket på det sätt skall ske, att med
kem; äck skrilves på särskilt dertill prepareradt
på som vidhäftas zinkplåt eller sten, derefter
bfbpbret fuktas med vatten, då det skrifna fastnar på
stånen samt papperet aftages, men att ingen af de
närvarande hade tryckt, eller kände hvem som låtit
trycka de omförmälda proklamationerna.
Hvar för sig anmodade, att lemna utlåtande huru-
vida berörde skrifters tryckning skett med zinkplåt
eller sten, anförde:
Magnusson: Att han ej kunde bestämdt yttra sig,
huruvida sten eller zinkplåt varit begagnad vid skril-
tens tryckning, Schulten: att han för sin del trodde,
att skriften blifvit aftryckt medelst sten; Sundel,
Wallenstrand, Meijer, Spång, Cardon och Fru Mil-
ler: att de icke tilltrodde sig kunrma bestämma, om
zinkplåt eller sten varit nyttjad till tryckningen af
ifrågavarande skrift. Schele: att han, som väl känner
huruledes såkalladt öfvertryck sker, men icke vid sitt
tryckeri begagnat eller begagnar detsamma, icke med
säkerhet kunde bestämma om ziukplåt eller sten blif-
vit begagnad vid skriftens tryckning; Löjtnant von
Scheele: att han äfven vore osäker huruvida zink cl-
ler sten blilvit begagnade vid skriftens tryckning, men
att han dock, vid betraktande deraf att trycket tagit
ojemnt på papperet och syntes något blindt på åt-
skilliga ställen, trodde, att zinkplåt dertill blifvit nyt-
tjad; anmälande Löjtnant Scheele, att han aldrig be-
gignar zinkplåt i sitt tryckeri. Rundbom: att han ic-
ke kunde lemna bestämdt svar på frågan, om sten
eller zinkplåt blifvit vid tryckningen nyttjad; Ebeling:
att han trodde det en grofslipad korrig sten blitvit
begagnad, till hvilken törmodan Ebeling sade sig
hemta anledning af de ojemnheter, som 1 aftrycken
företedde sig: Holm och Kapten Dreijer: att de in-
stämde i Stentryckaren Ebelings yttrade åsigt, samt
Kapten Dreijer särskilt, att han, som dagligen vore
sysselsatt med öfvertryck såväl å zinkplåt som sten,
ansag zinkplåt ej hafva blifvit begagnad, emedan den-
na icke lärer kunna nyttjas utan att vara polerad, då
ej sådana ojemnheter, som åa nu förevarande altryc-
ken, pläga förmärkas.
Kapten Dreijer gjorde härförutan den framställning,
att, då det ej mindre för honom än ölfrige stentryc-
kare vore obehagligt, att i ringaste måtto vara miss-
tänkte för tryckningen af ifrågavarande anonyma pro-!
klamationer, hvar och en al nu närvarande stentryc-Js
kare måtte tillåtas med liflig ed försäkra sin oskuld
och okunnighet om proklamationernas tillverkande och
tryckning, så framt en sådan edgång med lag och för-
fattningar vore lämplig.
la närvarande stentryckare förklarade enhälligt,
att de voro färdige genast allägga en sådan ed; dockt,
anmärkte Löjtn. von Scheele, att han under sisth
Jul och början af detta år varit af sjukdom sänglig-
gande, och derunder ej kunnat tillse sitt tryckeri,
hvarigenom händt, efter hvad Löjtn. sedan fått veta,
KA