Article Image
ee AA Idade tilltegandet af Halmstads klädesfabrik, hvars I största tillverkuingar blifvit utförda af kringbolende allmoge. Götheborgs hushållssällskap hade uppmuntrat linodling, boskapsskötsel och i hyitbetsodling, och disponenten af Lorents sockerfabrik hade erbjudit sig att utlemna hvitbets: frön och återköpa hvitbetor, emedan han funnit deras användande förmånligt; silkesmaskar hade i brist på mullbärslöf blifvit lyckligt framfödde med schorsonera. De öfriga hushållssällskapen nämndes icke. Tredje sfdelningen framställde aka lemiens egza bedrifter. Den i bladet redan omtalade torkrian bade blifvit förbättrad och en ny beskrifning derpå skulle utkomma; undersökning om åkerlöken i Ölandsrågen hade blifvit hållen och medel till dess utrotande påtänkt; akademien hade hafi den nåden lemna regeringen så god upi lysning om bränmvinspiporne, att hon kunuat bespara allmogen kosinaden med deras forändring.) Tjärubränningsförsök voro tilltänkta och öfverlemnade åt Herr Assessor Plageman; rörande hvitbetsodlingen voro priser utfästa, men ingen hade täflat ; akademiens egna försök i denna våg hade måst uppskjutas, men kommo likväl jatt verkställas, och akademien hade redan försett sig med de biösta skrifter i ämnet, samt för ett serskildt anslag af 600 Rdr anskaffat en rifmachin. Vidare hade akademien gifvit upplysning om gräsmasken i Westmanland, samt fått emuttaga en afhandling om jäst foder, och ett exemplar sotax af råg, hvilket sednare förklarades för en af sidoskott uppkommer abnrormitet , och sluiligen från — Hans Mesj:t Konungen modellen af en utifrån inkommen plog. Skänk af böcker till Korsberga sockenbibliotek, utbyte af vexter med utländska ekonomister , och resestipendium ti-t Hr Tede-! nius för att insamla svenska vexter, följde i, ordningen. Derefter kom man till experimentalfältet. Försöken der hade fortgått, och hela afkastningen i säd utgjort 139 tunnor, men utrymmet är ringa för detaljerna. — Ett tröskverk j I i I l var å farmen uppfördt, och märkvärdigt emedan det, förfärdigadt i Helsiogland af en bonde tröskade 1 och en half unna hösisäd i! imman, men ej med irakt och uppsättuing kostat mer än 247 Rdr. i Belöning var af akademien tillerkänd åt Icspekter Carlqvist (medaljen, så vidt vi hörde rän) för uppfioningen af en trädstock och ät Konduakter Gernaodi vid teknologiska institutet för konstruktion af en hvitbets-rilmachin. Två täflingsskrifter rörande sädesbergning hade; inkommit, men ej blifvit belönade, och besluet bärom upplästes efter berättelsens slut af! ekreieraren. 13 Ce KK Till skådning voro framställde: en machin att fläta fina hattmattor; en rifmachin för hvilbejer; en porlatif sädestorkria af Jernplåt, alla från teknologiska institutet. Denna sednaare, bestående af durchslagua jernbleckskenor, ofver hvilka säden rinner, hade omkring 1 alns diameter och 3 alaars höjd, ansågs kunna torka, 12; iuanor på dagen, och fäste med skäl en sypnerlig uppmärksamhet. Tögtiden var för öfrigt tweflig, och kunde ej!. vara ancut. Landibruksakademien befinner sige ex afundsvärd belägenhet; en betydlig fond, 1 egeringens ynnest och närbeligeuheten till tekologiska institutet, (huset midt emot) hvars ehefs örjer för akademiens behof på högtiderna p ch fri för sla :språk, kan akademicnjy rr eg än a 8 ) Detta med flra dylika, om ecj lika lysan-(r de cxempel hevisa omisskönnligen att Sven-! 1, skarne niska yrken. Meniy get b 12 garve för dem hos oss befinna sig på en lågin punkt. Med ur, luslrub menter och na bler mm fa past Ofverlemnat sig åt den mödan att sjelt sa dem; likaså hade han under trare forfärd ret sig äl slöjderra, och i en vida högre fosterlandet, sisom uppficnere eloiavd, Frankjs rike och Tysklend, hade Ahr. Johnsson knapP Si si förfatiningar troligen, enligt sina avlag, eg g i 2 nd visar äfven at slöjderga och författnin !k j öl ; ta i . i 10: id blåa band och alla de guld-)P broderier, som illustrera Sverges rikes eko-Ih gomiska såmivistration, förvånses men att hö-; ena Kongl. skademi glorifiera sig öfver en lvl g som, i all ödmjukhet avmärkt, skulle p adrapit en skolär ett improbatur. Det är tröttD samt att upprepa, men otvifvelaktigt Sant, att N bränvinsförort tillåter ellmogen nyttia

27 januari 1837, sida 2

Thumbnail