kert yttra mig; men det vet jag at Herrarr
Romans och von Scheles uppgifter om denr
sak voro tillförlitliga på den tid då de publ
cerades, och de bevisade redan då, att e
bergsrörelse i Leppland både kunde och bord
påtänkas. Sedan den tiden har kolonisatione
fortgått, så att folkmängden och arbetskraften,
trots af oåren,) har ökats omkring 174 de
och det är i sanning ett misstag då man trc
att Lappland är obeboeligt, ty erfarenhete
bevisar motsatsen. Kyrkobyn Jockmock t. ex
och dess närmaste byar ligga midt under pol
cirkeln; men de bebos likväl af ett skäligt väl
mående folk. Sammaledes ock Randijours by
m. fl., som ligga 3 a 4 mil nordligare. Björk
holmen, en by med flere välmående nybygga
re, ligger 5 mil om Jockmock, på em ö ut
Skalkasjön, och har aldrig varit besvärad 2
frostens härjningar. I Njavui, en by cirka
mil nordvest om Björkholmen, fianes nybygga
re, som äro silfverkarlar,? d. v. s. de ega silf
verpengar nedgräfda bland fjellen, och hos den
mår hvarje resande ganska väl, ty de äro rike
och välviljande. I kapellbyn Qvickjock, son
ligger 12 mil i norr om polcirkeln , mognad
kornet det svåra året 1833, enligt utsago a
folk, som bodde på stället och som år 1834
hade besått sin lilla kornåker med den mogna-
de skörden af föregående året, då vårsäden lik-
väl frös bort i myrornas grannskap söder om
Umeå, samt å mossodlingar i Kalmar och Chri-
stianstads län. Det är ej ensamt landets nord-
liga läge, (dess latitud) som bestämmer dess
fruktbarhet, utan eckså dess olika höjd öfver
hafvet (såsom förut har blifvit anmärkt); och
hvad skörden beträffar, är äfven åkrarnes lågs
på södra sluttningen af jordryggarna, i lä för
nordvinden, en sak af mycken vigt. Men fram-
för allt annat beror dock friden för frost på sä-
dens mognad deruppe, att åkern har ett tillräck-
ligt afstånd från de kalla och trostbringande
myrorna, hvilkas dimmor äro de Norrländska
skördarnes egentliga förstörare; ty dessa dimmer,
som nattetid uppstiga från myrorna och kring-
hvärfva den närmast liggande trakten, göra då
kornaxen fuktiga, och när sedan , (vid solupp-
gången, en slila frostnatt), kölden tillkommer,
så fryser dimvattnet till is omkring axet, och
det är den således bildade isskorpan, (den så-
kallade råcken), hvilken är tiofaldigt mera
förstörande än den torra kölden. Men utgallra
skogarne, med förståndig beräkning, så att so-
len får desto friare verka på jordens inneboen-
de kyla, och förvandla derjemte, medelst ut-
dikning, de dimmiga vattenmyrorna till torra
ängar, och vi skola snart erfara att klimatet blir
mildare och folket förökas i mängd och i ar-
betskraft. Om ändock Lapplands invånare ej
skulle finnas tillräckliga för en större jernhand-
terirgs bedrifvande, så är det påtagligt, att de
menniskor, som i myckenhet utvandrat till Nor-
ge, för att der söka sig arbetsförsjenst medelst
biträde vid kusifisket, skulle gerna qvarstannat!
i hembygden om der varit tillfälle att genom!
kolning eller annat arbete förtjena födan. Jag:
har genomvandrat Lappland under sjelfva and-
iden, och såg attnybyggarne) derstädes3 mera;
täflade om att, medelst lotsning genom sko-
gen och rodd på sjöarne förtjena 12 sk. än
arbetare anzorstädes möda sig om en rdrs för-
jenst.
Lappland har dessutom em mängd friheter,
ör skatter och diverse onera, som sllijemt har
ockat flere af det hårdt beskattade Norrlands