Article Image
komma, och, Sason Vanllgel UBatt IC Tv AStöd. ra rymningarne, tagit fångvaktaren med sig. Siränga undersökningar hafva blifvit företagna med bevakn ngspersonalen i fängelset, flera husvisitationer ägt rum och vid stadsportarne hålles den strängaste uppsigt. Vederbörliga ?Steck-l briefe utfärdades genast. Äfven den bekante Doktor Wirth har rymt ur sitt fängelse. . Emellan Preussen och Ryssland har en spän-l: ning uppkommit, i anledning af den sednare maktens vägran, att reglera tullförhållanderna med denna granne på ett sätt, som konvenerade. Hans Preussiska Maj:t har derföre funnit sig föranlåten förhöja transitooch import-tullarne för Ryska och Polska varor. I Berlin tviflade man att, under dessa förhållanden, några Ryska troppar nästa vår skulle ditkomma till I manövrerne, säsom ämnadt var. Prins Carl af Preussen har företagit en resa till Petersburg. för att helsa på sin syster och svåger. Schweitz. Man villi Schweitz hafva bemärkt ett sträfvande af de tre orterne Zirich, Bern och Luzern att emellan sig dela vården af edsförbundets angelägenheter, och utesluta kantonerne Basel, Freiburg och .Soluthurn. Man vill genom denna omständlghet förklara sändebadets från St. Gallen förhållande under landtdagen fö:leden sommar. Han ville nemligen, säges det, genom sin opposition mot Bernska behandlingen af flygtingssakena visa att de tre Vororternas företräden hade en förderflig verkan, och att något allmännare måtte träda i stället. Den 24 December firade presterskapet i Lausanne trehundrade årsdagen af reformationens införande. Auktoriteterna togo ingen del i festen hvilken inskränkte sig till kyrkan, der de andlige höllo tal för en stor mängd åhörare, dem i nyfikenheten, mera än religiöst deltagande, församlat. i Ryssland, Regeringens förbud mot främmande varors lossning på Svarta Hafvets nordöstra kust synes ge lurendrejeriet derstädes stor uppmuntran och to:de ieke undgå ryska auktoriteternas uppmärksamhet. På sedaare tider skola flera fartyg blifvit anhållna, hvilka innehaft krigsförnödenheter för de Kaukasiska folkens räkning. En stor del af dessa laddningar tros vara engelsk egendom. — Den 26 Novemher rasade en förfärlig orkan å Kertsch. Mera än 30 skepp sönderslogos, och i stenar, som vägde 10 Skeppund, lössletos. Quaien är nästan förstörd, fastän den var fast murad, — En Kejserlig Ukas bjuder, att från och med 1840 endast en Byss får föra ett ryskt fartyg. Turkiet. De sednaste underrättelserne från Konstantinopel äro af deu 21 December. En ihållande mild väderlek hade gjort, att pesten åter be.tydligt tilltagit, så väl bland Turkar som Franker. Nästan hela Sultans kapell bade strukit med. Af de 50 artister, hvaraf det bestod, hade pesten bortryckt 37. Äfven den nye redaktören af Sultans Statstidning, Hassan Mzezher Effendi, hade gått all verldens väg, så att detsåg klent ut med den Storherrliga publicismen. De mest rörande berättelser cirkulerade i Konstantinopel om den förtjusuing, Sultans besök i provinsen Nikomedien väckt bland alla klasser af de trogna Moslemin. Det lärer också vara första gången någen Sultan i egen person visat sig i en provins. När Sultan, omgifven af sina båda söner och svärsöner, inträdde i moskeen, uttalade Imans och Ulemas välsignelsen öfver henom och hans slägt. Under hans vistande i Isnikmid gick ett krigsskepp af stapeln i hans närvaro, hvarvid folket säges hafva blifvit alldeles hänfördt af andakt och vordnad. Thronföljaren skall, under resan om bord på den Österrikiska ångbåten Maria Dorothea, hafva bestormat alla närvarande med frågor, som vittnade om hans lärgirighet, men derjemte gifvit sådane bevis på förstånd och kunskaper, att han fulleligen dokumenterat Sig såsom en värdig efterträdare af sin höga Herr Fader. De trenne Persiske prinsar, som nyligen varit på besök i England, hade på hemvägen till Persien ankommit till Konstantinopel. De Turkiske notabiliteterne tycktes icke taga serdeles notis af dem; deremot hade Engelske ambassadören gjort dem sin uppvaktaing, och skickade dagen derpå en Tartar med depescher till Teheran. Persien. Från detta land för!judes öfver Konstantinopel,

24 januari 1837, sida 2

Thumbnail