fryndade genom slägtskap, likhet i lefnadsvilkor,
ungdomsminnen, umgängs- och vänskapsförbin-
delser.
En punkt, hvilken härvid är af större vigt
än mången tror, år den stora inflytelse på
de allmänna ärenderna, som utöfvas ifrån Häst-
gardet (Horseguards). Härmed menas icke
precist detsamma som med Lifgardet till Häst i
Sverge, ehuru hästgarderne här, likasom der,
äro den grannaste och dyreste paradtrupp i
hela armegen, här likasom der en pepiniere för
blomman, d. v. s. de rikaste af aristekratiens
ungdom eller egentligen för sådana familjehopp,
som hafva mesta lusien att depensera och göra
figur på soirderna i den förnäma verlden, och
här, likasom der, chefen, en Lord Fitzroy Som-
merset, står i serdeles ynnest vid hofvet och hos
konungen. Horseguards beteknar här egentligen den
plats, hvarest utom hästgardets kasern, äfven gene-
ralbefälet i kommandomål öfver armdcen har sitt
office eller embetsrum, och hvarvid Lord Som-
merset äfven, om jag ej misstager mig, har den
högsta beställningen, så att man icke så oegent-
ligt kan säga, att styrelsen öfver armeen ligger
hos Hästgardet. Men denra office eller corps,
hvilketdera man må kalla det, utgör just me-
delpunkten för den inkarnerade ioryismen och
allt som finnes inom detta kasernpalats, kan an-
ses för bestämda motståndare till refo:merna,
ja sjelfva hästarna, såsom fullblod, åtminstone be-
fälets, äro arga aristokrater. Såsom ett bevis bland
många på dess invflytelse må anföras, att då cfli-
cerare begära permission attresa atrikes, så åläg-
ger dem en föreskrift att anmäla sig derom vid
Horstguards , ech nu har chefen nyligen vid-
tagit det beslut, att låta dem underskrifva en
förbinde!se, att icke gå till Spanien — natur-
ligtvis för att ej ingå bland de Engelska trup-
perna derstädes till hjelp emot Don Carlos,
sem är mycket älskad vid hästgardet. På det-
ta sätt står denna korps, hvars chef dessutom
skall vara em faverit hos konungen, i öppen
opposition och motverkar genom sina åtgärder
Lerd Palmerston och den civila regeringen,
sem öppet understödjer Drottningens parti.
Jag skall i mitt rästa bref lemna några yt-
terligare bidrag till bedömande af partiernas
wärvarande stälining härstädes, och vill blott
sluta med den anmärkningen, att Torys i alla
fall äro ytterst uppskrämda för möjligheten af
em närmare förening mellan ministe:en och de
radikala, hvilken engast kan ske derigenom,
att ministrarna gå ett steg längre i reformerna,
än förra gången.
Bland nyheter i litteratur och konst är den,
som väckt förnämsta uppmärksambeten, att den
namnkunnige govellisten Edvard Lytton Bul-
ver nu försökt sig i ett sorgespel på vers, kal-
iadt The duchess de la Valliere (Ludvig
XIV:s bekanta älskarinna). Det uppfördes i
julveckan, men motsvarade ej publikens vän-
tan. Oaktadt många förträffligt sköna ställen,
som vittna om författarens snille och smak,
är likväl det sceniska för fattigt, dialogerna ut-
tänjda, och det hela blir derigenom något lång-
trådigt. — Rikedomen på praktfulla stålgravyr-
verk, hvilkas egentliga högtid äfven är julen och
syåret, har här betydligt tilltagit.