stora och praktfulla postauset, eizcr postpalatset, såsom det rättare må kallas, pyfiken att få veta huru många poster som icke voro komna. De få nyheter, som hade arbetat sig genom drifvorna, handlade ändå endast om diligenser och hästar som ej orkat genom snön och personer, som frusit näsan af sig i snön — med ett ord, det var snö och snö och snö hvar: man vände sig. Endast här och der under vandringen i! den oerhördt djupa medden på gatorpa -— hvilken, oaktadt trottoirer, icke var något lekverk, då ingen här brukar galoscher och åkdon ej kunde komma fram — muntrades man litet, och hvarmed då? afven med snö, nemligen i form af snöbollar, med hvilka den unga Jobna Bull bade ett serdeles nöje att traktera creti och pleti. På mångfaldiga ställen hade hela flockar bildat sig som på detta sätt belägrade gatorna, och på ett ställe, uti Regentsirset, hade två eftermiddagar i flera timmar tvenne corpser, hvardera af minst 100 man — det vill saga pojkar och yeglingar — fattat posto å hvar sin sida af den annars breda gatan. Man foöreställe sig deras belägenhet, som härunder skulle passera. — Utan tvifvel utgjorde också icke minsta delen af nöjet hos de siridande att se dessas bryderi; men många blefvo verkligt illa medfarne, ty pöbeln var icke noga om att låta isbitar följa med snöbollarna. Fe krigande hoparne växte slutiigen så, att. ett helt detachement polisbetjenter måste uppmsrchera emot dem; men härvid förenade de snökastande sina gemensamma krafter mot den nya fienden, och mjölade så ned densamma, att ordningsmakten så när hade nödgats draga sig tillbaka. I Paris hade detta visst fått färgen af en politisk emeute, i stället för en snöbatslj. Nigra blefve väl knipne och fingo plikta för de andra, men som Engelska lagen, efter hvad jag tror, ieke utsätter något bestämdt ansvar för ait kasta snöboll och det i yrvädret var omöjligt att nrskilja om den eller den persomen hade gjort någon bestämd skada, så sluppo de fleste ifrån saken med en obetydlig skrapa. Den 28 var ändtligen yrvädret förbi och nu skulle man sett hvilken verksamhet af flere hundratusen händer och flere tusen hästar och kärror med skoitning och bertkörande. Den gående var nu någorlunda säker på trottoirerna men många olyckor inträffade af skenande hästar, emedan snön på taken nu nedrasade och föll öfver dem som färdades midt på gatan. D:n 29 kommo ändtligen på en gång tre poster från Frankrike, och med dem nyheten om Kamrarnes öppnande och mordförsöket på Ludvig Filip; och nu skulle man sett hvilken rörelse det blef på en gång och hvilka kommentarier. YrvädersByheterna och händelsen i Paris täflade em rangen på börsen, på kaffshusen och uli bodarna, der det knappt var fråga om. köpa och sälja, utan blott att berätta hvarandra hvad den ene visste mer än den andre. — Men nu nog om. snön; jag har redan för länge ockrat på Tit:s löfte att i mina bref icke bsehöfva hålla mig vid blott de politiska händelserna, till hvilka jag dock nu! skäll återkomma. Naturligtvis har Tit. redan genom de Fransyska tidningarna underräitelsen om det nya mordförsöket. Ludv:g Filip har: här vunnit en ny triumf öfver oppositionen i kammaren , men hvilken sorg!ig triumf! Hvad hjelper honom hela tillfredsställelsen att med sin swra statsklokhet hafva nediryckt demokratien, om han måste köpa den för oron att veta snt hf i fara hvarje gång han visar sig ute, och icke kan dölja för sig sjelf, att de brottsliga försök, som nu tid efter annan förnyas icke äro annat än hvad allmänt och högljudt förespåddes honom vid den tid, då Paris försattes i belägringstillstånd och hans juste miliö: började visa sig, förnämligast emot en hop unga exalterade, men varma och uppriktiga patrioter, hvilka med ett annat system hade varit regeringens var naste vänner. Alla dessa topics? för dagen lemna likväl rum för den spända ovissbet, som råder i afseende å det förestående parlamentet och ministrarnes ställning. Denna är icke den bästa. Ostridigt har aldrig någen ministere funnits i England, som gjort så mycket för reformernas och nationens sak som denna, men man måste besinna att alla föregående ministörer handlat före, då denna deremot kommit efter reformbillen, och skillnaden emellan då och nu är lätt begriplig. Huru det Melbourneska kabinettet skall reda sig ur de svårigheter, i hvilka det nu intrasslat sig, är svårt att inse. Å ena sidan yrkar det natioI aclla partiet eller radikälerne, utan hvilkas hissånd ministarne ovilkorligerfalla. vå den