stora och praktfulla postauset, eizcr postpalat-
set, såsom det rättare må kallas, pyfiken att få
veta huru många poster som icke voro komna.
De få nyheter, som hade arbetat sig genom
drifvorna, handlade ändå endast om diligenser
och hästar som ej orkat genom snön och per-
soner, som frusit näsan af sig i snön — med
ett ord, det var snö och snö och snö hvar:
man vände sig. Endast här och der under van-
dringen i! den oerhördt djupa medden på gator-
pa -— hvilken, oaktadt trottoirer, icke var nå-
got lekverk, då ingen här brukar galoscher och
åkdon ej kunde komma fram — muntrades man
litet, och hvarmed då? afven med snö, nemli-
gen i form af snöbollar, med hvilka den un-
ga Jobna Bull bade ett serdeles nöje att trakte-
ra creti och pleti. På mångfaldiga ställen ha-
de hela flockar bildat sig som på detta sätt
belägrade gatorna, och på ett ställe, uti Re-
gentsirset, hade två eftermiddagar i flera timmar
tvenne corpser, hvardera af minst 100 man —
det vill saga pojkar och yeglingar — fattat po-
sto å hvar sin sida af den annars breda gatan.
Man foöreställe sig deras belägenhet, som härun-
der skulle passera. — Utan tvifvel utgjorde
också icke minsta delen af nöjet hos de siri-
dande att se dessas bryderi; men många
blefvo verkligt illa medfarne, ty pöbeln var ic-
ke noga om att låta isbitar följa med snöbol-
larna. Fe krigande hoparne växte slutiigen så,
att. ett helt detachement polisbetjenter måste
uppmsrchera emot dem; men härvid förenade
de snökastande sina gemensamma krafter mot
den nya fienden, och mjölade så ned densam-
ma, att ordningsmakten så när hade nödgats
draga sig tillbaka. I Paris hade detta visst fått
färgen af en politisk emeute, i stället för en
snöbatslj. Nigra blefve väl knipne och fingo
plikta för de andra, men som Engelska lagen,
efter hvad jag tror, ieke utsätter något bestämdt
ansvar för ait kasta snöboll och det i yrvädret
var omöjligt att nrskilja om den eller den per-
somen hade gjort någon bestämd skada, så slup-
po de fleste ifrån saken med en obetydlig skra-
pa. Den 28 var ändtligen yrvädret förbi och
nu skulle man sett hvilken verksamhet af flere
hundratusen händer och flere tusen hästar och
kärror med skoitning och bertkörande. Den
gående var nu någorlunda säker på trottoirerna
men många olyckor inträffade af skenande hä-
star, emedan snön på taken nu nedrasade och
föll öfver dem som färdades midt på gatan.
D:n 29 kommo ändtligen på en gång tre
poster från Frankrike, och med dem nyheten om
Kamrarnes öppnande och mordförsöket på Lud-
vig Filip; och nu skulle man sett hvilken rö-
relse det blef på en gång och hvilka kommen-
tarier. YrvädersByheterna och händelsen i Pa-
ris täflade em rangen på börsen, på kaffshusen
och uli bodarna, der det knappt var fråga om.
köpa och sälja, utan blott att berätta hvaran-
dra hvad den ene visste mer än den andre.
— Men nu nog om. snön; jag har redan
för länge ockrat på Tit:s löfte att i mina
bref icke bsehöfva hålla mig vid blott de poli-
tiska händelserna, till hvilka jag dock nu!
skäll återkomma. Naturligtvis har Tit. redan
genom de Fransyska tidningarna underräitelsen
om det nya mordförsöket. Ludv:g Filip har:
här vunnit en ny triumf öfver oppositionen i
kammaren , men hvilken sorg!ig triumf! Hvad
hjelper honom hela tillfredsställelsen att med sin
swra statsklokhet hafva nediryckt demokratien,
om han måste köpa den för oron att veta
snt hf i fara hvarje gång han visar sig ute, och
icke kan dölja för sig sjelf, att de brottsliga
försök, som nu tid efter annan förnyas ic-
ke äro annat än hvad allmänt och högljudt
förespåddes honom vid den tid, då Paris för-
sattes i belägringstillstånd och hans juste miliö:
började visa sig, förnämligast emot en hop un-
ga exalterade, men varma och uppriktiga pa-
trioter, hvilka med ett annat system hade varit
regeringens var naste vänner.
Alla dessa topics? för dagen lemna likväl rum
för den spända ovissbet, som råder i afseende
å det förestående parlamentet och ministrarnes
ställning. Denna är icke den bästa. Ostridigt
har aldrig någen ministere funnits i England,
som gjort så mycket för reformernas och natio-
nens sak som denna, men man måste besinna
att alla föregående ministörer handlat före, då
denna deremot kommit efter reformbillen, och
skillnaden emellan då och nu är lätt begriplig.
Huru det Melbourneska kabinettet skall reda sig
ur de svårigheter, i hvilka det nu intrasslat sig,
är svårt att inse. Å ena sidan yrkar det natio- I
aclla partiet eller radikälerne, utan hvilkas
hissånd ministarne ovilkorliger- falla. vå den