Hr Doktor Engström, öfver hvars resa i Lapp-
land en recension varit införd i detta blad un-
der sistl. vecka, bar i anledning af hvad deri
yttras om sannolikheterna för en jernhandtering
i Lappmarken, begärt rum för nedanstående ar-
tikel, som vi med nöje meddela:
Några ord i anledning af den i N:o 8 och
11 af det Sjette Aftonbladet insända re-
cension öfver underteeknads sednaste
utgifna Resa i Lappland 0. s. v.
Hvad den benägna Rec. har yttrat i N:o 8
förbigår jag alldeles, ty min lilla fåfänga, som
författare, har fullkomligen blifvit tillfredsställd
genom Rec:s skonsamma och gynnande yttran-
den om mig; men deremot kan jag så mycket
mindre forbigå de i N:o 11 vidrörde sakför-
hållanden, som Rec. dels har uppmanat mig
att deröfrer yttra mig, dels ock som sjelfva
saken är just det ämne, som långt mer intres-
serar mig att belysa och försvara än mitt för-
fattare- mandr.? — Til saken således: Jag
har, i afseende på Lappland, varit optimist,
och jag är det ännu. Rec. tyckes ock vara
det, fastän på ett annat sätt. Han påstår
nemligen, att Lapplands jernmalm bör forslas
till stranden af Bottniska viken och der tillgo-
dogöras eller exporteras, tyckes betvifla
möjligheten af att, i längden, det förra kan ske
der uppe i landet, emedan skogarne ej tros
stå bi, transporten förmodas bii för dyr och
folket supponeras ) ha tillräcklig tid med an-
tingen det ena eller det andra arbetet för jern-
handteringem. — Hvad nu beträffar den första
invändningen, eller stogsbristen, så lär ej nå-
gon, som eger lokalkännedom, rörande skogar-
nas mängd och vextlighet i Lapplands bättre trak-
ter, befara skogbrist på 100 år, om äfven tju-
go masugnar: byggdes i Gellivare Lappmark, i-
från och med Edeforss : och allt upptill Gelli-
vare. Detsamma kan ock med säkerhet på