vi upprepa, att dylika missförhållanden äro oskiljaktiga från skötseln af regerande personers egendom. Grundlagarne i de flesta länder, som hafva grundlagar, ianmehålla också med skäl hinder för dylik egendoms förvärfvande och b:2sittning; och Hans Maj:t Konungen, som måtte hafva anat de svårigheter, hvilka skulle upstå genom Hans ädelmod att vilja bispringa några nödställda possessiomater genom inköp af deras egendomar, förfrågade sig, af aktning för lagen, hos högsta domstolen, huruvida svenska författningar gjorde några svårigheter vid dylik kunglig besittning. Domstolen kunde icke annat än svara, att i beskrifven lag intet uttryckligt förbud funnes, men hade kunnat och hade bordt, (ty fråga var ej att döma, men att utlåta sig), göra Hans Maj:t uppmärksam på de många olägenheter och de met lagens anda och sakens natur stridande missförhållanden, som måste uppkomma derigenom, ait Konungen blefve i många fall sökande hos, i många fall kontrapart mot Kronan, att Konungen dagligen kunde råka i tvister, som måste i administratif våg slitas hos — Konungen, som aldrig kan göra sig jäfvig, aldrig nämna en tillförordnad Konung för någet visst mål. Antinger måste således, till både H. Maj:ts och vissa Hans undersåtares förlust, dylika ärender alldeles ligga neder, eller ock måste man, såsom exempel visat, passa på tillfällen, då händelsevis, för påkommen frånvaro, en s. k. regering blifvit tillforordnad, och då skaffa ett heslut. Härvid uppstår dock äfven ett nytt missförhållande: vanligen är, vid ett dylikt tillfälle, H. K. H. Kronprinsen, den ena partens son, tillförordnad att föra ordet i regeringen, och bör, efter vanliga begrepp om jäf, icke kunna sitta öfver målet. Alla dylika svårigheter hade Högsta Domstolen bordt förutse, samt dessutom icke förgäta, att om i andra lagbundna stater regenten icke får äga enskild fast egendom, borde sådant ännu mera vara fallet i Sverige, i anseende till den annorstädes okända s. k. ekonomiska Jlagskipningen. Kanske skulle, genom en dylik frisint dristighet, konumgamakten hafva blifvit förskonmad för flera obehagliga och hvarken för henne sjelf eller för undersåtarne gagneliga tilldragelser, som att sätesbyggnaden på em Ko-i nungens egendom blifvit försåld för obetalda kronoutskylder. Detta afsteg från ämnet har tvungit sig på: oss, då vi, i anledning af Hr E:sresa, kommo ;j att öfvertånka bruksväsendet och industrien i allmänhet mom Sveriges nordligaste landskap. Hr E har kanske icke gifvit några nya underrättelser om denna trakt, hvarken statistiska; geologiska eller mågot dylikt; men läsaren af hans bok kan icke undgå att känna sin synkrets vidgad och klarare. Liestadius, utan tvifvel den bäst underrättade ech tillika snillrikaste af alla, som skrifvit om Lappland, har dock den oslägenheten att vara född och vistande på stället, hvarigsnom så mycket af det, som bör förefalla främlingen anmärkningsvärdt, deremot är hvardagligt för honom och undflyr hans blick. Dessutom är det blott en liten del af Lappland, som Hr L. målat, då deremot Hr E. farit landet vidare omkring och sett landet mera ji i sin helhet. Hr A. Romans resa, för omkring 20 år sedan, är af stort interesse; men man måste beklaga, att den är för kort och håller sig nästan uteslutande vid det ämne, för hvilket han reste. Emedlertid var det just i afseende på samma ämne, som Hr E. företog sig att bhfva nordkörare; och det förefaller oss, som om han blifvit dertill föranledd af Hr R.s berättelse. Hr E. ger oss en vida mera leende åsigt af Lappland, än man i allmänhet har. Han framställer det sisom dugligt till ett vida förmånligare jordbruk, än man hittills velat tro. Frosterne äro icke så farliga, enligt bans åsigt; säden mognar oftast. Boskapsskötseln och trävarornas tillgodogörande anser han visserligen för vigtiga, men icke för de enda; det egentliga jordbruket tror han kunna och böra dritvas i högre skala. Nybyggarnes antal och egendomarnes värde öka sig, enligt hans uppgift, nästan med lika hastighet, som i Amerika. Hans, likasem Länsmannen Holmströms, i boken aftryckta, framställning af detta förhållande, äro ganska läsvärda; och hanå varningar emot nybyggarens beskatiande och salpeterprisens nedsättning, förtjena alt behjertas. (Forts. följer). em ——------ Å -—-— — —— ——--n-—..:fn8O0O ww AnBKBR-B—m——P—PEP———L—LA—LLV——