sånger, ligger i sakens natur. — Då jag framlrager t. ex, en mening, deruti Osterrike och Österrikiska — förhållagden essamt omnämnas, och då jag tillägger, att den är smädlig, måste väl detia vara detsamma, som om jag med andra ord såger : man har smädat Österrike. Vidare bestrider svaranden för det tredje mit: påstående, emedan jag ej skulle hafva nog tydlig: bestämt sjelfva brattet. Vid genomläsning af Anmärknings-Memoria let, torde dock denna invändning snart förfalla. Mig torde det i alla fall ej kunna förebrås såsom otydlighet, om artikeln, genom användande af det collectiva omfattande uttrycket Italien, och genom sin mångsidighet i smädelse och förgriplighet, gjort möjlg en så beskaffad brottmåls-multiplication, som den svaranden företagit. Upptagande derefter anklagelsen i sak, söker Svaranden att ådagalägga, det ingen af föreskrifterne i 3 f:s I mom. skulle hafva blifvit i närvarande fall öfverträdd. Om Italienska Nationen säger Svaranden intet annat vara yttradt, än att Italien hvarken saknade mod, dygd, talanger eller sublima uppoffringar. Dessa uttryck äro visserligen, betraktade i och för sig, ingalunda smädliga eler förgripliga. De hafva icke eller såsom sådane blifvit af mig anförda. Men då de, såsom af sammanhanget visar sig, användas som ingredierande qvantiteter uti en företagen politisk beräkning öfver möjligheten för en uppresning att kunna få framgång, samt förekomma såsom basis för yttrade önskningar; och då derjemte denna uppresning skulle nu utbrista, måste det hela af tankeledningen såsom innebärande en uppmaning, vara både förgripligt och syftande till osämja. Uppmaning till uppror, önskan att ett dylkt måtte utbryta, vore 1 sanning besynnerliga medel att vidmagthålla sämja och godt förstånd emellan Riken och Folk. Den utur Machiavels I! principe hemtade perioden är i sin allmännelighet visserligen icke föremål för anmärkning i juridiskt hänseende. Lösryckt ur sammanhanget i boken och läm pad på en viss bestämd Regering eler Stat, såsom här är händelsen, har jag deremot ansett den och anser den ännu, såsom emot denna Stat och dess varande Regering, smädlig och förgriplig. Jag torde här äfven väl få anmärka, att det tvänne gånger af Svaranden omförmälda ordet oförskyllda ingalunda blifvit af mig tillagdt uti citationen af Artikelns ord, utan igenfinnes i mitt omedelbarligen ef:er citationen följande bedömande af dess innehåll; hvaruti jag åter tror mig vara fullt berättigad att använda hvilka förtydligande ordalag jag kan finna behöfliga. Undflygten, att Österrike här skulle framställas såsom handlande under tvån .: get af ea blind nödvändighetslag, torde näppehgen behöfva på alfvar vederläggas. Vore detta grundadt, vore ju också det klandrade handlingssättet icke tillräckligt, och hverföre skulle det då hafva behöft ingå i beräkningen af uppresningsmotiverna. (Slutet följer).