för hvem eller hvilka han egentligen skrifvit,
det må vara insändaren sjelf forbehållet att veta:
att det ej ens med något skäl kunnat vara
emot Bergs-Kollegii uaderd. förslag till ny smi-
desforordmong, derom öfvertygas lätt hvar och ena,
som om samma förslag och motiverne dertill ta-
ger nödig käanedom,. (5e Handlingar angående
dels föreslagen friare jerntillverkning vid smi-
des-verkstäder, dels ock reglering af skatten för
stångjernssmidet. Stockholm, tryckte på Jern-
Kontoretsb kostnad hos H. G. Nordström 1836.)
Om man oväldigt och med någon sakkänne-
dom betraktar Bergskollegii nu ifrågavarande
förslag, så vill det synas författaren af dessa
rader, som skulle ändamålet dermed vara :att med
nödig försigtighet och efterhand bereda en i allmän-
het fri och oinskränkt jerntillverkning så inom
som utom Bergslag, samt att likaså successift,
men efter antagne grunder, reglera den hittills
tillfälligt ojemna g:undskatten för stångjerns-
smidet. Kollegium synes ock härvid hafva rät-
teligen förfarit på det enda sätt, som i dylika
fall är verkställbart, utan en deraf omedelbart
följande, för egande rätten vådlig rubbming af
forut bestående, för mnäringsidkarne, åtminstone
dyrbara inbördes rättsförhå!landen; helst eme-
dan Kollegium, som, enligt 10 . i förslaget
genast och omedelbarligen velat hafva jern- och
stålmanufakturtillverkmingen förklarad fri och
oinskränkt vid alla för dess bedrifvande tillåtne
verkstäder, deremot i fråga om stångjerastill-
verkningen (vid hvars bedrifvande, genom en
obetankt öfvergång ifrån skråmässigt tvång till
obegränsad friket, både omedelbara och medel-
bara kollisioner eljest skolat uppstå) uti 13 .
endast föreskrifvit den ordning, i hvilken sam-
teliga Stångjernsverken, så inom som utom
Bergslagen dels genast, dels ock efterhand
kunna ötfvergå till samma fria tillverknings-
sätt, nemligen i den mon, som antalet af här-
dar enligt den i 7 . uppställde allmänna grund
antingen redan äro eller hädanefter blifva läm -
pade efter skogstillgångarnas allmänt kända för-
hållauden inom hvarje serskild ort.
Det faller sig ganska klart, att Bergskollegi-
um härvid måste få sig förbehållet att medla
emellan olika opinioner och motsatta intressen,
såvida Kolleginm skulle kunna uppnå det sök-
ta målet, näringsfrihetens införande utan
våldsara rubbning i enskilde näringsidkares
verkliga eller inbillade rättigheter ech utan
menlig inverkan på sidaae kända eganderätts-
förhållanden, som, uppå privilegier eller för-
fattningar angående den de jure äunu icke fri-
gjorda kolhande!n, ostridigt äro eller anses vara
beroende. — Om nu emeilertid Bergskolegit
så beskaffade förslag, hvaruti ingick uppgif-
ten derom att lösa, men ieke den afförfattareni
Minerva rekommenderade konsten att sönderslita
de baud, hvaraf näringen varit fjettrad, sådant
oaktadt blifvit af Bruks-Societeten, som saken
närmast angår, till sina hufvudsekliga principer
gilladt; så torde väl åtminstone detia förhållan-
de bevisa något för antagligheten af förslagat:
men hvem kan väl derföre undra på, att äfven
här, i några speciella fall, småsinnet eller de
enskilda intressexa tillika sökt göre sig gällan-
de? Sådant bevisar ju hvarken mer eller min:
dre, ån att hvar och en är sig sjeli närmast,
och således i första rummet, så godt han för-
står, vill so sitt eget förssenta bästa till godo;
finnande det helt maturligt, att med det allmän-
nas rätt och basta-är det sedermera icke så
farligt? —
Härmed vare nu huru som helst. En san-
ning står dock fast, den nemligen: att det t.
ex. sku!ls vara lika ebetänkt eller norraktigt,
om man. ville, utan pröfaing eller på grund at
ett blott och bart magtspråk, förklara Bergs-
kollegii eller Kommersekol:egii ferslager 1 afse-
ende på näringsfriheten (det ena hvarken mer
mer eller mindre än det andra) för fullkomliga
mästerverk, som artikelförfattarens 1 Minerva
forfarande varit är och förblifver då denne, i
sin radikala ifver, utan anförande af något tec-
ken till skäl eller bevis, med högmyndig ton
förklarat för lappverk allt, som icke passar in
med hans från den inbillade högre åsigten
hemtade luminösa hugskott.
Tr me I mA RTR VAA