lalför deras sak. Dock! den som har ett pri-
vilegium, lemnar det ej godvwiligt, och en fat-
tig privilegieegare håller derpå mycket mer än
en rik. .
Äfven der, hvarest man har fullkomligare
representativa statsförfattningar, såsem i Hanno-
ver och konungariket Sachsen, går det ej fram-
åt; hvarför JV eber uti sitt arbete äfven gör re-
da. Val ordas mycket derom, men man ut-
rättar ej på långt när så mycket och gör der ej
så väl, som i Preussen.
Af denna erfarenhet tyckes således följa, att
af Herremännen är ingen hjelp emot missbru-
ken att vänta, emedan det är just de som dra-
a fördelarne af dem, ech om några regerings-
g , 5 gerinäs- I
lystoe yngre Herremän föra ett annat språk,
för att få undar de äldre med ej friska viljor,
så räcker det ej längre än tills dessa äro un-
dan, då de påminna sig sina privilegier och
förmånerne af att ega dem. Vill man således
ej låta arbetsklassen ändra missbruken, d. ä.
släppa lös revolutionen; så måste man lemna
regeringen så mycken kraft som är nödig, för
att blifva oheroende af främmande inflytelse,
samt för att oväldigt kunna skipa rättvisan.
I Sverge äro vii det närmaste i denna ställ-
ning: måtte man ej bringa oss derutur !
Ofvanstående uppgifter om Preussiska admini-
strationens åtgärder äco rätt interessanta; men
vill man uppsöka orsakerna till både deras möj-
lighet och nödvändighet, så skall det befinnas,
att de ligga till större delen deruti, att Preus-
sen änvu är på sitt sätt en ny stat. Jemförelsen
med Ungern bevisar ingenting emot pyttan af
en representatif författoing, emedan det sta-
tionära tillståndet i Ungern härleder sig just
deraf att det icke kan sägas hafva någon repre-
sentation, annat än af herremäpn. Hvad Bonde-
Ståndets fjerdepart i Svenska representationen för
detsamma uträttat, lemna vi derhän; men då Förf.
finner det nuvarande tillståndet hos.oss med den
stora makt regeringenhär eger; så önskvärdt ifrån
den utgånogspuvkt han tagit sig, nemligen för-
bättringen af arbetsklassens belägenhet, så måste
vi göra honom den frågan: Hvad har Regerin-
gen, under de 50 år den innehaft denna stora
makt, gjort för att lyfta den arbetande klassen
här öfver andra länders Tysklands, Frankrikes,
Englands? Svaret ligger i tjenstehjons- och lös-
drifveri-författningarna, i hvad Regeringen gjort
för folkskolors utbredande m. m.
För ofrigt bafve vi sett, att det finnas åtskil-
lige Författare, som tillhöra den s. k. framtiden
och äfven framskymtat i Statstidningen, hvilkas
önskan endast går ut på, att förskaffa Regerin-
gen en ännu större makt, och man måste såle-
des snart nog lyckönska sig, så länge man en-
dast finner status quo försvarad i de goda tid-
ningarna.
RR