den tri, och gexom den nya SmiadeStororanis-
gen 80 000 å 100,000 Skepp. nytt stångjerns-
smide uppkemmit, oberäknade de nya anlägg-
ningar i rikets mest skogrika delar, som äfven
till större delen måste från bergslagerne hemta
tackjern, den tidpunkt är hardt nära, då till-
verkning af tackjern skall lemna producenten
samma fördelar, som stångjernstillverkarem åtnju-
ter. Då, men icke förr, kan, utan fara-för den
bestående ordningen, en allmän frihet beslutas,
om nemligen den äfven då skulle yrkas, och jerd-
egarne inom bergslagerne skulle finna det ända-
målsenligt, att åter ingå i ordinarie roteringen
och i erläggandet af de skattebidrag Sveriges öf-
riga jordegaae vidkännas.
Hvad åter skogarne utom Bergslag och deras
dispositionsrätt be:räffar, är i författningsförsla
get icke någet annat stadgadt, än att det för
hvarje härd beräknade behofvet, eler 900 läs-
ter kol, skall förefinnas utan andras förfördelande,
och att, då detta vilkor är uppfylldt, närings-
idkaren eger full frihet så vål i konstruktionen
af verkstäder som i bestämmandet af tillverknings-!
beloppet. Att årlig konsumtion af 900 läster
kol för en härd heldre under- än öfverstiger be-
hofvet, derom torde olika meningar ej ega rum,
och det måste således vara emot stadgandet,
att cn sådan keltillgång skall förefnnmas utan:
andras förfördelande, som Artikel-författaren j
ifrar. Låtom oss derföre äfven här tillse, huru:
rättsförhållanderne i denna del för närvarande ;
I sig befinna, och om, utan våldsamt ingripande;
i andras rättigheter, man utom Bergslag skulle
kunna åsidosätta det enda af Bergs Kollegium i
föreslagna vilkoret, vare sig för fritt smide vid
redan befinttige verkstäder, eller för nya verks
anläggning.
Alla utom Bergslag befintlige jernverk äro
med privilegier försedde, men deras högre kols-:
rättigheter grunda sig på gemska olika afhavd-:
lingar. En del af dessa verk hafva köpekols-!
rätt i stöd af träffade och i behörig ordning :
gillade kontrakter emellan jernverks-egaren och
omkringboende jordegare, andra i stöd af or-
dentliga köpe-afhandlingar, eller vilkor vid gjor-
da försäljaivgar; andra i stöd af gjorda förlä-
ningar under den tid, då Högsta makten egde:
aut sådana förläningar tilldela; andra genom vid:
anläggning af verket träffade och vid undersök-
ningen erkände och gillade öfverenskommelser;
; och slutligen andra, som blott erhållit vilkorligt
tillstånd att af angränsande få påräkna koltillför-
sel dock utan andras uteslutande. Ått ru ge-
pom ett beslut utan all vidare undersökning
förklara, att dessa, på så olika sätt tillkomne
rättigheter efter viss en bestämd tid skola till all
kraft och verkan upphöra, år en åtgärd, hviken
troligen ingen styrelse, derestden icke befinner
sig utom eller öfver lagen, skall tillåta sig, och
hvilken således i Sverige ingalunda kan vidta-
gas. För att kunna tillgripa det raska steg,
som artikel- författaren tillstyrker, fordras såle
I des, att en noggrann utredning af de för han
den varande förhållanderne föregår. Men månne
artikelförfattaren har för sig gjort tydligt, hvil-
ken tidslängd skulle erfordras för em sådan ut-
rednings brisgande till slut, samt huru många
och vidlyftiga rättegångar måste dessförinnan
genom alla instantier utföras? Säkerligen blifva
15 år ej tillräckliga för att få se slut på alla
dessa tvister, hvilka ock troligen skulle stadna
dermed, att en icke obetydlig del af de ingång-
ne afhbandlingarne förklarades äga bindande kraft,
då således ingen förändring i det närvarande
förhållandet kunde uppkomma. Att emedlertid
en utredniog i denna delär af behofvet påkallad,
vill undertecknad icke bestrida, och lärer den
samma ock redan vara under arhete; men atti
afvakta dess resultater, innan en ny. smides-för-
fattning sättes i verket, det vore, att för en o—-
bestämd framtid fjettra jernhandteringen på den
ståndpunkt, hvarest den sig nu befinner, eller,
med andra ord, att, efter man icke i alla afse-
enden utan undantag kan bhfva fri, vill man
ock icke komma i åtnjutande af den ökade fri-
het, som utan andras förnärmande kan genast
lemnas. Undertecknad är af den tanke, att en-
dast successive kan en näring, som länge varit
omgärdad med privilegier och restriktiva författ-
ningar, derifrån lösgöras, så vida ej nmätingen!
och dess idkare skola erfara mera skada än gagn)
af den åsyftade förbättringen, och att man går!
säkrare till målet genom väl afmätta steg än:
a — —
a —— er — i — —- X — —
