den tri, och gexom den nya SmiadeStororanisgen 80 000 å 100,000 Skepp. nytt stångjernssmide uppkemmit, oberäknade de nya anläggningar i rikets mest skogrika delar, som äfven till större delen måste från bergslagerne hemta tackjern, den tidpunkt är hardt nära, då tillverkning af tackjern skall lemna producenten samma fördelar, som stångjernstillverkarem åtnjuter. Då, men icke förr, kan, utan fara-för den bestående ordningen, en allmän frihet beslutas, om nemligen den äfven då skulle yrkas, och jerdegarne inom bergslagerne skulle finna det ändamålsenligt, att åter ingå i ordinarie roteringen och i erläggandet af de skattebidrag Sveriges öfriga jordegaae vidkännas. Hvad åter skogarne utom Bergslag och deras dispositionsrätt be:räffar, är i författningsförsla get icke någet annat stadgadt, än att det för hvarje härd beräknade behofvet, eler 900 läster kol, skall förefinnas utan andras förfördelande, och att, då detta vilkor är uppfylldt, näringsidkaren eger full frihet så vål i konstruktionen af verkstäder som i bestämmandet af tillverknings-! beloppet. Att årlig konsumtion af 900 läster kol för en härd heldre underän öfverstiger behofvet, derom torde olika meningar ej ega rum, och det måste således vara emot stadgandet, att cn sådan keltillgång skall förefnnmas utan: andras förfördelande, som Artikel-författaren j ifrar. Låtom oss derföre äfven här tillse, huru: rättsförhållanderne i denna del för närvarande ; I sig befinna, och om, utan våldsamt ingripande; i andras rättigheter, man utom Bergslag skulle kunna åsidosätta det enda af Bergs Kollegium i föreslagna vilkoret, vare sig för fritt smide vid redan befinttige verkstäder, eller för nya verks anläggning. Alla utom Bergslag befintlige jernverk äro med privilegier försedde, men deras högre kols-: rättigheter grunda sig på gemska olika afhavd-: lingar. En del af dessa verk hafva köpekols-! rätt i stöd af träffade och i behörig ordning : gillade kontrakter emellan jernverks-egaren och omkringboende jordegare, andra i stöd af ordentliga köpe-afhandlingar, eller vilkor vid gjorda försäljaivgar; andra i stöd af gjorda förläningar under den tid, då Högsta makten egde: aut sådana förläningar tilldela; andra genom vid: anläggning af verket träffade och vid undersökningen erkände och gillade öfverenskommelser; ; och slutligen andra, som blott erhållit vilkorligt tillstånd att af angränsande få påräkna koltillförsel dock utan andras uteslutande. Ått ru gepom ett beslut utan all vidare undersökning förklara, att dessa, på så olika sätt tillkomne rättigheter efter viss en bestämd tid skola till all kraft och verkan upphöra, år en åtgärd, hviken troligen ingen styrelse, derestden icke befinner sig utom eller öfver lagen, skall tillåta sig, och hvilken således i Sverige ingalunda kan vidtagas. För att kunna tillgripa det raska steg, som artikelförfattaren tillstyrker, fordras såle I des, att en noggrann utredning af de för han den varande förhållanderne föregår. Men månne artikelförfattaren har för sig gjort tydligt, hvilken tidslängd skulle erfordras för em sådan utrednings brisgande till slut, samt huru många och vidlyftiga rättegångar måste dessförinnan genom alla instantier utföras? Säkerligen blifva 15 år ej tillräckliga för att få se slut på alla dessa tvister, hvilka ock troligen skulle stadna dermed, att en icke obetydlig del af de ingångne afhbandlingarne förklarades äga bindande kraft, då således ingen förändring i det närvarande förhållandet kunde uppkomma. Att emedlertid en utredniog i denna delär af behofvet påkallad, vill undertecknad icke bestrida, och lärer den samma ock redan vara under arhete; men atti afvakta dess resultater, innan en ny. smides-författning sättes i verket, det vore, att för en o—bestämd framtid fjettra jernhandteringen på den ståndpunkt, hvarest den sig nu befinner, eller, med andra ord, att, efter man icke i alla afseenden utan undantag kan bhfva fri, vill man ock icke komma i åtnjutande af den ökade frihet, som utan andras förnärmande kan genast lemnas. Undertecknad är af den tanke, att endast successive kan en näring, som länge varit omgärdad med privilegier och restriktiva författningar, derifrån lösgöras, så vida ej nmätingen! och dess idkare skola erfara mera skada än gagn) af den åsyftade förbättringen, och att man går! säkrare till målet genom väl afmätta steg än: a — — a —— er — i — —X — —