ler anses för bisak, vinner den sällan de
aktning och duglighet, som i de länder de
den både af fursten och folket anses för huf
vudsak. Ett exempel härpå hafva vi sett
den fordom Norsk- Vvanska och Svenska ma
rinen. I Danmark ansågs alltid marinen fö
hufvudsak, men i Sverg2 blott för bisak
Derföre kunde den Svenska marinen aldri
höja sig till samma grad af duglighet, son
den Norsk Danska. Historien om båda staterne
sjökrig bevissr detta. Huru lysande är ick
den Norsk- Danska statens sjokrigshisto:ia
det hela, och i synnerhet i krigen mot Sve:
rige if:ån 1675 till 1679? — I de Norsk-
Danska sjekrigen hafva i Norge födda anfö-
rare bruut några af de vackraste qvistarns
till dena lagerkrans, som ännu smyckar Dan-
nebrog flaggan. — Då det måhända kan in.
tressera någon af våra läsare, att erindras
om nägra af de hufvudsegrar , som der
Norsk- Danska staten tillkämpat sig på haf-
vet i de 291 år, som Norge varit förenad
med Danmark , sedan Sverge skiljt sig tfrår
unionen , så vilja vi anföra följande upplys-
ningar derom ur ett ännu wetryckt manu-
skript.
Af de 21 hufvudträffningar till sjös , som
unds:r den ofvananämnde tiden af 291 år fö-
refallit emellan den Nork-Danska siaten och
dess allierade samt Sverge och dess alherade,
har blott en egt rum i Nordsjöa , eller vid
Listerdjup , men de öfrige 1 Östersjön, och
det under foljinde år och på följande ställen:
5 sjYlag vid Öland, nemligen 1563, 1564,
1566, 1676 och 1679. Ny
3 sjösiag i Kögebugt, 1676; 1677 öch
1710. ;
2 dito under Pommerska : vallen ; ! 1565
och 1677.
2 dito under Rägen, 1742 och 1715.
1 dito vid Borgholm 1564.
1 dito emellan Bornholm och Riägen 1565.
1 dito under Möen 1657..
1 dito emellan Langeland och Laaland
a