Ro nn
Ryssland.
Kejserliga hofvet har från och med den 25
Nov. anlagt 24 dagars sorg efter Carl X.
Grekland.
Underrättelserne härifrån gå tull d. 5 1 förra
månaden. I: norra delen af landet skall råda
ullkoml:g: lugn, men på Peloponnesen röfvas,
såsom vanligt, här och der, emedan den ber-
giga lokalen gör det svårt, om icke omöjligt,
att utrota röfrarne. Hvad som i synnerhet skall
vara orsaken till det djupa lugn, som nu råder
der som icke röfvas, är — enligt Tyska tid-
ningars försäkran — den spända räntan, med
hvilken folket afvaktar Konungens återkomst!
Hans Maj:t får vid hemkomsten att fäågna sig
af en förträfflig korinthskörd. Helsotillståndet
är öfverallt godt, och fruktan för kKoleran hade
upphört. Det omnämnes ej huruvida det är
Konung Ottos förväntade återkomst, som äfven-
edes haft denna lyckliga påföljd.
Turkiet.
En korrespondens artikel från Pera af d. 16
Nov, berättar följande. Här tilldrager sig in-
genting, för hvilket pesten ej får skulden.
Lemnar en resande staden, så flyr han för pe-
sten; finner man ea genom våld omkommen
person, så har antingen fruktaa för pesten gjort
honom till sjelfmördare, eller ock har hans hy-
resvärd fubnit homom. pestsmittad , mördat ho-
nom och vräkt honom på gatan, på det huset
ej måtte förklaras för misstänkt. (Detta ord
är lösen för dagens förskräckelse; ty misstänkta
hushåll skola hålla 40 dagars karantän); hör
man ändtligen talas om en ensling, som likt
fåglarne byggt sig ett näste i högsta trädet af
sin trädgård, och låter räcka sig mat på en
lång stång, så är det pesten, som gjort hans
upphöjelse.
Då på morgonen den 10 dennes, underrät-
telsen spred sig att Seraskieren plötsligt fem-
nat Eski Serai (Konstantinopels gamla slott) och
begifvit sig till Bosforen, så beklagades att den-
ne några och 80 år garale man blifvit drifven
ur huset af pesten. ,30 personer, förkunnade
ryktet, hafva förliden natt insjuknat, och slot-
tet måste genast utrymmas. I tvenne dagar var
all: i ängslam för ett nytt utbrott af pesten, då
ändtligen den sanna orsaken, en mimster- och
generalförändring kom i dagen -och de sänkta
hufvuden åter ratade på sig. Denna förändring
är följande: den gamla, men likväl ännu gan-
ska verksamme och krafifulle Seraskieren, krigs-
minister och befälhafvare öfver hela armden
(med undantag af lifvakten) förste minister och
konseljpresident, hade blifvit försatt i lugn, och
lefver allt sedan helt gladeligt på sitt 2 mil
härifrån vid Bosforn belågna slott. Ehvad som sker ,
tror man dock, act hans inflytande icke härmed up-
hört. — Till Seraskier är utnämnd Halil Pascha,
Storherrns äldsta svärson , sedan längre tid a-
doptiv son och följaktligen arfvinge till den gamla
rika Seraskieren. Halil Pascha var förut chef för artil-
leriet. Vtdare har Seid Pascha, Storherrns an-
dra svärfar i ordningen, blifvit chef för lifvak-
ten. Achmed Pascha, hittills chef för lifvakten,
och i denna egensksp egande dagligt tillträde
till Storherrns person, har förlorat denna utväg
till inflytande, emedan han blifvit nämnd till
Kapudan Paseha, och i denna egenskap ser
monarken blott en gång hvar åttonde dag.
Slutligen har Tahir Pascha återfått sin
gamla plats såsom artillerichef. - Denna an-
ses hafva i synnerhet förlorat på förändringen,
emedan han ej blott gått miste om inflytande,
utan äfven erhållit en ringare plats. Huru
snabbt dylika förändringar här utföras, kan mar
i det öfriga Europa knappt föreställa sig. Den
10 om morgonen kl. half åtta hade den gamle
Seraskiern utfärdat dagorder, som säkert ute-
blifvit , derest han kunnat ana hvad nästa tim-
ma inträffade: Då kl. 8 åtskilliga högre office-
rare inträdde i hans rum, för att aflemna rap-
Porter, funno de honom i begrepp att lemna
Seraskierinsignierna till Halil, som mottog dem
med tårar i ögonen. Redan kl. 9 hade den
gamle herren, med 2 harem och all tillhörig-
het utryrat Eski-Serai. Man har sedermera
fördubblat posterne i sjelfva staden, ehuru ela-
ka tungor påstå, att man kunnat spara denna
försigtighet för den händelse, att man velat å-
terinsäita den gamla Seraskiero. Et postscrip-
tum, kl. 6 på aftonen, berättar att den nya
Seraskieren dödt i pesten. Att han var sjuk,
visste man med visshet.
a