Ro nn Ryssland. Kejserliga hofvet har från och med den 25 Nov. anlagt 24 dagars sorg efter Carl X. Grekland. Underrättelserne härifrån gå tull d. 5 1 förra månaden. I: norra delen af landet skall råda ullkoml:g: lugn, men på Peloponnesen röfvas, såsom vanligt, här och der, emedan den bergiga lokalen gör det svårt, om icke omöjligt, att utrota röfrarne. Hvad som i synnerhet skall vara orsaken till det djupa lugn, som nu råder der som icke röfvas, är — enligt Tyska tidningars försäkran — den spända räntan, med hvilken folket afvaktar Konungens återkomst! Hans Maj:t får vid hemkomsten att fäågna sig af en förträfflig korinthskörd. Helsotillståndet är öfverallt godt, och fruktan för kKoleran hade upphört. Det omnämnes ej huruvida det är Konung Ottos förväntade återkomst, som äfvenedes haft denna lyckliga påföljd. Turkiet. En korrespondens artikel från Pera af d. 16 Nov, berättar följande. Här tilldrager sig ingenting, för hvilket pesten ej får skulden. Lemnar en resande staden, så flyr han för pesten; finner man ea genom våld omkommen person, så har antingen fruktaa för pesten gjort honom till sjelfmördare, eller ock har hans hyresvärd fubnit homom. pestsmittad , mördat honom och vräkt honom på gatan, på det huset ej måtte förklaras för misstänkt. (Detta ord är lösen för dagens förskräckelse; ty misstänkta hushåll skola hålla 40 dagars karantän); hör man ändtligen talas om en ensling, som likt fåglarne byggt sig ett näste i högsta trädet af sin trädgård, och låter räcka sig mat på en lång stång, så är det pesten, som gjort hans upphöjelse. Då på morgonen den 10 dennes, underrättelsen spred sig att Seraskieren plötsligt femnat Eski Serai (Konstantinopels gamla slott) och begifvit sig till Bosforen, så beklagades att denne några och 80 år garale man blifvit drifven ur huset af pesten. ,30 personer, förkunnade ryktet, hafva förliden natt insjuknat, och slottet måste genast utrymmas. I tvenne dagar var all: i ängslam för ett nytt utbrott af pesten, då ändtligen den sanna orsaken, en mimsteroch generalförändring kom i dagen -och de sänkta hufvuden åter ratade på sig. Denna förändring är följande: den gamla, men likväl ännu ganska verksamme och krafifulle Seraskieren, krigsminister och befälhafvare öfver hela armden (med undantag af lifvakten) förste minister och konseljpresident, hade blifvit försatt i lugn, och lefver allt sedan helt gladeligt på sitt 2 mil härifrån vid Bosforn belågna slott. Ehvad som sker , tror man dock, act hans inflytande icke härmed uphört. — Till Seraskier är utnämnd Halil Pascha, Storherrns äldsta svärson , sedan längre tid adoptiv son och följaktligen arfvinge till den gamla rika Seraskieren. Halil Pascha var förut chef för artilleriet. Vtdare har Seid Pascha, Storherrns andra svärfar i ordningen, blifvit chef för lifvakten. Achmed Pascha, hittills chef för lifvakten, och i denna egensksp egande dagligt tillträde till Storherrns person, har förlorat denna utväg till inflytande, emedan han blifvit nämnd till Kapudan Paseha, och i denna egenskap ser monarken blott en gång hvar åttonde dag. Slutligen har Tahir Pascha återfått sin gamla plats såsom artillerichef. Denna anses hafva i synnerhet förlorat på förändringen, emedan han ej blott gått miste om inflytande, utan äfven erhållit en ringare plats. Huru snabbt dylika förändringar här utföras, kan mar i det öfriga Europa knappt föreställa sig. Den 10 om morgonen kl. half åtta hade den gamle Seraskiern utfärdat dagorder, som säkert uteblifvit , derest han kunnat ana hvad nästa timma inträffade: Då kl. 8 åtskilliga högre officerare inträdde i hans rum, för att aflemna rapPorter, funno de honom i begrepp att lemna Seraskierinsignierna till Halil, som mottog dem med tårar i ögonen. Redan kl. 9 hade den gamle herren, med 2 harem och all tillhörighet utryrat Eski-Serai. Man har sedermera fördubblat posterne i sjelfva staden, ehuru elaka tungor påstå, att man kunnat spara denna försigtighet för den händelse, att man velat återinsäita den gamla Seraskiero. Et postscriptum, kl. 6 på aftonen, berättar att den nya Seraskieren dödt i pesten. Att han var sjuk, visste man med visshet. a