Om Cortess åtgärder berättas nu följande
detaljer: I sessionen dena 25 valdes inalles 17
serskilda kommissioner, nemligen en till full-
maktiernas verificerande, en för hvardera af de
serskilda förvaltningsgrenarne, en för konstitu-
tionens reviderande, en att granska de öfverträ-
delser, som deremot egt rum, en för pressens
frihet, en för det inbördes krigets dämpande
och en för kammarens serskilda ärender. —
Deputeranden Perceira öfverlemnade nu en pe-
tition, hvari begärdes de ministrars ställande
under tilltal, som öfverträtt konstitutionens 131,
133, 189 och 191 artiklar. Dessa angå re-
gentskapet och dess prerogativer och regeringen
under Costess frånvaro, men att de icke i allt
kunnat iakttagas af den nuvarande ministören,
förklaras lätt af den sällsamma belägenhet, hvari
densamma befunnit sig före de första Cortess
sammanträde, och då således ingen permanent
deputation af dem existerade. Denna petition
blef också efter en kort debatt förkastad, ehu-
ru de båda ministrarne Calatrava och Lopez be-
gärde dess emottagande, på det de måtte kun-
na försvara sig deremot.
Jemte den af jCortes tillsatta kommissionen,
som har att föreslå medel till det borgerliga
krigets slutande, har regeringen äfven tillsatt en
dylik, för att leda krigseperationerna.
I den provisoriska krigsministern Cambas in-
ledning dertill säges, att krigsoperationernas
ledning genom det inbördes krigets utsträck-
ning och det för dem erforderliga antalet trup-
per, blifvit så komplicerad, att man måste be-
gagna hvarje medel att lätta detta värf, för hvil-
ket ändamål ett serskildt krigsråd organiseras,
med hvilket krigsministern i brydsamma fall e-
ger att rådgöra. Denna auktoritet, som kom-
mer att kallas: Regeringens hjelp-junta för
krigsdepartementet, skall göras så litet kost-
samt som möjligt, och de generaler, som dit-
kallas, erhålla derföre icke något serskildt arf-
vod2, så framt de redan förut uppbära ett så-
dant.
Gomez har ännu icke kunnat öfverväldigas.
Tvertom har han intagit staden Almaden, som
han påstås hafva angripit med icke mindre än
13,000 man. ÖOfverste Flenter lärer med 1500
man ett par dagar hafva tappert försvarat sig,
men slutligen måst gifva sig. Sedan Gomez
bränt och plundrat i Almaden, har hen den
235 Oktober derifrån aftågat till Guadeloupe,
hvarifrån han efter behag kan marschera på
Talavsra, ;Toledo till och med Madrid. — Ca-
brera har låtit skjuta de i Cordova tagne fån-
garne, emedan den dervarande politiska chefen i
(landshöfdingen) icke hållit sitt löfte, att åter-
vända till det Carlistiska högqvarteret.
De Madridska tidningarne, utfara, som det
tyckes icke utan skäl, i häftiga förebråelser mot
Rodil, hvilken befunnit sig endast några tim-
mars väg från Gomez, men likväl gjort ingen-
ting, för att träffa honom.
Om dessa nyheter från södra Spanien äro
något nedslående, låta de från det norra dere-
mot mera tröstande. -General-befälhafvaren i!
provinsen Leon, inrapporterar nemligen , att
General Cueras fullkomligt slagit Pablo Sanz
och skirgrat hans band, hvaraf strödde flockar
räddat sig undan 1 bergstrakten.
Bilbaos belägring ha af Carlisterne verkeligen
blifvit upphäfven. Uppgifien, att de skulle ha
ntagit fästena Malona och St Agostino, var o-
grundad. Dessa håda fästen ha tvärtom med
åa mycken liflighet besvsrat dess eld, att redan
len 27 om aftonen mer än 400 sårade blifvit
örde till trakten kring Zornosa och Durango,
vilket lärer förmått Don Carlos att flytta sitt
röggvarter till Ellorio. Bland de sårade an-
närkte man Artilleri-Generalen Montenegro och !
n Fransysk offieer af samma vapen. Bland de
tupade, den Portugisiske Generalen Coelho, ;
amt Öfverste la Rechzfoucauld. Denne senare
lef dödad vid ett utfall, som de belägrade den ,
8 gjorde med 2000 man, och hvarvid striden
ar häftig, samt den ömsesidiga förlusten betyd-
g. Huru vida Carlisterne helt och hållet öf-
ergifvit staden, eller ännu hålla henne blocke-
id, är svårt att utreda af de siridiga berättel-
erna.
Portugal.
Engelska tidningen Globe berättar från Lissa-
on under den 22 Oktober, det Portugisiska
upperne i Spanien, fått order, att draga sigh
Ibak2 till gränsen. Orsaken dertill är för-!q
odligzn de Migueliteska rörelserna i Ålgarvien, In
oh 9 KT SEAT fo TY
