OM HANDELSFRIHETENS INFLYTANDE
PÅ NÄRINGARNA.
(Slut fr. gårdagsb.)
Det har ofta blifvit försäkradt, ehuru som vi
tro, utan ringsste grund, att om ej inskränk-
nivgar hos oss egt rum i införsels-tillåtelse af
vissa produkter, skulle sannolikt många manu-
fakturer icke finnas, hvilka likväl nu, i detta
land, sysselsätta och underhålla en betydlig del
af befolkningen. Men, om vi ock antaga deita
förhållande, kan det likväl ingalunda betraktas
som ett giltigt bevis mot den nu framlagda prin-
cipen. Det är en lika vigtig ferdel för menig-
heterna, som för de enskilda familjerna, att
respektera den vigtiga principen af arbetets
fördelning. Hvarje nations fördel är alltid bäst
bevarad derigenom, att nationen företrädesvis läg-
ger sig på sådana industrigrenar, hvari den har nå-
gon öfverlägsenbet öfver andra nationer ; ty det är
allenast genom dessa medel sem nationerna all-
td kunna sjelf gagna deras lättaste tillverknin-
gar, och fördelaktigsst sysselsätta sig sjelfva och
sina kapitaler. — Då införsel utifrån af vissa
varor inskränkes på det att några nya och ifriga
manutakturer skola befordras, antaga HRegeria-
garne gerna, om ock möjligtvis ofia omedve-
tande, alt de bättre än de enskilda medborgar-
ne känna den bana, på hvilken dessa heldst
böra inledas. I allmänhet kan det väl ej fin-
nas någon mer ogrundad föreställning ån den-
na. Individerna äro alltid uppmärksamme at
I utfinna de mest lönande sysselsättningar och
företag, hvarmed de kunna befatta sig; och
ehuru de visserligen stundom göra oriktiga be-
räkningar, äro dock tio fall för ett, då de
lyckas deri. Vore det annorlunda, är det tem-
ligen säkert att antalet af väl beräknade och
lyckliga företag, som ingås i de flesta någor
lunda väl styrda stater, icke skulle, såsom falle
nu är, oändligt öfverstiga de motsatta. Mer
lom det ock icke så vere, skulle regeringen
I mellankomst ganska säkert icke afbjelpa de
enda. Huru välmenande dem än kan vara
måste dess försök att införa eller utvidga någr
I serskilda näringsföretag alltid omedelbarligt med
Ba Vv OR