tesiutande bruket al imlandska tillverkningar.
Det är emedlertid en lycka, att dessa rekem-
mendationer, äfven då de, såsom stundom
hindt, blifvit gynnade med hofvets bifall, all-
tid med fsrakt upptagits af allmänheten. VWVoro
de allmänt antagne, skulle de tillintetgöra vår
utrikes handel lika gruodligt, som någonsin t Bi-
skop Barkeleys kopparmur. Sanningen är, att
den som ingenting kensumerar af det som in-
tages utifråa, gifver genom exportationens upp-
lifvande precist samma stimulus till sitt eget
laods industri, som denne får af de n, hri ka icke
konsumera något som direkt tillverkas i landet.
Man kan icke få någonting från utländningen,
utan att utsända dess fulla motsvarande värde:
han är ej nog enfaldig, för att förse oss med
något gratis; och gjorde ham det, är det ej
latt att imse huru des skulle skada oss. Om
Engelsmännen slita Franska kläden och dricka
Franska viner, måste ett motsvarande belopp
Engelska produkter utsändas ur landet, för att
betala dem), och om vi upphörde att för-
bruka utländska artiklar, skulle de derige-
nom alldrig kunna i någon mån öka efter-
frågan af deras egna artiklar inom: sig. Allt
hvad de kunde i detta fall åstadkomma
vore, att öka efierfrågan utaf de sersk Ida slags
produkter eller deras surrogater, som förut blitvit
införskrifne fråa Frankrike; ech det är klart
som dagen, att de icke skulle kunna göra det-
ta utan att förorsaka en lika mnedtryckning i
utlänningens efterfrågan af den sort Engelska
produkter, som förut blifvit använde att beta-
la de Franska varorna eller anskaffa det guld
och silfver, hvarmed dessa vsror bhfrit upp-
handlade.
Vi låna fån en Amerikansk Journal, kallad
the Free Trades Advocate, följande mycket
sakrika bevis på de pu framstallda satser: Säg
mig hvi ket som väger mest, denna perinknif el-
ler dessa tre haltva silfver riksdalrar, sade ny-
ligen en vän till mig. Jag tog dem i handen
och dömde dem att väga lika mycket. Den-
na pennknif är gjord i Pittsburg, sade min vän.
?Den kostar en och en half riksdaler och är
produkten af Amerikansk näringsflit, som, på
sätt du ser, har gifvit till detta lila stycke jern
och denna bit bockhorn ett silfvervärde af
samma vigt. Hela sällskapet, som var närva-
rande, intogs af detig, som det tycktes oemotsäg-
liga bevis till fördel för Araerikanska syste-
met. Att jern och horn kunde göras tika värdt
med sillfver, genom inländsk konsifärdighet syn-
tes vara nästan otrohgt; och likväl gaf sages-
manzens kända sannfärdighet icke något tvifvel
på sanningen af sjelfva faktum. Kan det då
uppstå någon fråga om vinsten för natioven af
att göra sjelf sina pennknifvar? så tycktes en
och amanan af åhörarne fråga.
Att möta detta oemotståndliga bevis, som
syntes min vån vara så öfvertygande om dat
restriktiva systemets viktigbet, att han föreslog
oss att uppbränna alla böcker i politiska eko-
nomien, Adam Smiths iaberäknad, behöfde jag
således äfven taga utvägen af eti påtagligt fak-
tum. Jag upptog utur min ficka en Engelsk
pennknif af samma vigt som den Amerikanska,
och som äfven kostat en och en half riksdaler,
och med begge knifvarne fremför mig, uttryck-
te jag mig på följande sätt:
I Amerikanska kvifven ser jag en del af A-
merikansk industri. Jag ser produkten afgruf-
arbetarens, kolarens, smältarens, formannvens,
jernsmedens, stålsmedens och knrnifmakarens, m.
fl. arbete. Jag ser att kvifven är resultatet af
alla dessas och kanske fleras förenade arbeten;
och jag har äfven sett, att knifven kostat t..ex.
lika mycket. som en persons arbete i tre dagar;
det vill säga med andra ord, att på det natio-
zen skulle ega denna pennknifven, måste en af
dess medlemmar dertill använda tre dagars ar-
bete.?
Nå väl! I den Engelska knifven ser jag äf-
ven en del af Amerikansk industri. Jag ser i
den produkten af den plöjande, sående och
skördande jordbruksarbetarens, af tröskarens,
mjölsarens, skogshuggarens, tusnobindarens, for-
mannens, faktorens, handlandens, skeppsbygga-
rens, skeppsredarens, segelmskarens, skepps-
smedens, timmermannens, kopprarens, repslga-
rens och sjömannens, m. fl. arbeten utom alla
deras, som äro syssalsatte med att odla hvete,
förvandla det i mjöl och sända ut detsamma.
Allt detta år äfven Amerikansk industri; ach
det är blott ett annat sätt att förfärd ga
en pennknif, Det är således blott fråga, om
kb oo As fe