kapitaler använde 1 alla de näringar, hvilka 1idkas aXnder inskränkningssystemets skydd, böra biligt tillerkännas en tid, för att kunna utan förluster draga dem derifrån, och för att bereda sig på dena fria täflan , som med utlänningen deraf uppstår — men detta är ock allt, hvad de kubna fordra. Det skälet, att afsteg någon gång blifvit vid ett eller aonat tillfälle tagna från de sunda principer som biuada industriens frihet, kan aldrig antagas såsom giltig, för att forifara i ett system, hvilkxet mer än tillräckligt visat sig vara fiendtligt mot nationernas verkliga intressen, eller för att änou längre afligsna tiden för dess slutliga afskaffande, och för antsgandet af ett bättre. Att handla efter en sådan princip skulle vara, att föreviga de värsta törvillelser och absurditeter; och det vore ytterst stridande emot all god regerings och lagstiftnings ändamål. Det är likväl sällan Regeringarne kunnat beskyllas, att allt för hastigt hafva antagit den fria handelsprincipen. De hafva till största delen varit benägne att lyssna till sofismer och origtiga framställningar af dem, som för att upprätthålla ångra vissa privilegier, öfverdrifva de förluste som naturligtvis måste mer eller mindre blifva en följd af hvarje engång infördt förbuds återkallande. Vi: äro ibland dem, som undanbedja oss alla hastiga och blett af nyck framkaliade nyheter, men vi skola aldrig förkasta en klar och tydlig förbättring, för det att några få individer hafva, eller på satt vanligea är förhållandet, inbilla sig hafva en fördel uti bibehållandet af sakernes bestämda ordning. Det är Regeringens pligt, at så tillställa sakerna, att de mindre intressena sammangjuta sig i det allmännas; att mågre få individers fördelar underkastas allas; och det är hvarken förnuft eller mensklighet deri, att en hel allmänhet lider på det ett litet antal individer må profitera at några i verkligheten ofördelaktiga hanterdingar. Sådant har likväl i allmänhet hittills varit systemet i de flesta nyare stater och knappast lärer någon kunna göra sig begrepp om den ytterlighet, hvartill detta förvända och oförnuftiiga bruk hos de flesta natiouer stundom blifvit sträckt, och huru obetydligt, huru foga talrikt ofta antalet af det vinnande partiet ibland dem varit, under det att hela nationen förlorat. Engelsmännen kunna med full visshet uppskatta till en förlust, mycket ötverstigande en million pund sterling, blotta mskränkhingen uti införseln af Svenskt, Norskt och Finskt trävirske, hvarigenom de frivilligt ådraga sig sjelfva en förstörande röta i sina boningshus, för att derigenom tillika göra de sågqvaroar i Canada och de fartyg, som aavandes i Nord-amerikanska handeln och hvilkas värde icke öfverstiger en million pund, mindre produktiva för deras egna egare. De förbjuda raffineradt socker från kolonierna och införa det således i ett mer skrymmande och lattförderfvadt tullstånd, på det att vinsterna for några få socker-raffinaderier skola blifva allt mer förminskade. All slags egennytta bör anses obehörig; men ingen synes oss mer skamlig mer förkastlig, (just dertöre, att den är så tolererad), som dåj en monopolist yrkar ett lagligt, orubbligt intresse på hela allmänhetens bekostnad. (Seuiors Lectures on the mercantile Theory, pag. 46). Alen utan att hålla oss vid sådane, i ögonen fallande invändningar, är det till öfverflöd bevisadt, att de förluster och olagenheter, som vållats af förändringar i handelsförfettningarne, då det vant i fråga att antaga handelsfriheten, alltid blifvit öfverdrifoe. — — — — — Alla de stora industrigrenarne inom staterne bero på jordmånens och klimatets egenheter eller på folkets själskrafter och egenskaper: alldeles icke på tullregleringarna. Hvad har man väl då ait befara genom alla införselförbuds afskaffande? Vi, Evgelsmän, t. ex. utföra produkter af hvar och en bland våra förnämsta manufakturer , såsom bomull, ull, jern, läder, m. m., till hvarje afsaluwplats i hela verlden ; så att möjligheten af de dermed förenade näringenes skada genom importtilfåtelsen alldeles icke kan kotama i fråga. Medgifvande likväl, att några iniändske arbetare derigenom möjligen kunde nödgas att förändra sysselsättning, är det nödvändigt att erinra huru nya, motsvarande arbetskällor skola uppstå; så att den totala efterfrågan efter deras arkete derigenom alldeles icke förminskas; ty antagom, att under ett fritt handelssystem vi importerade en del af de sidenoch linveväfnader, som nu tillverkas hos 038 sjelfve, så är det likväl tydligt, enär Framsmän2 ffisakhaenn a Må TE TT ss 0 42