fördragets synpunkt. Obebörigheten ai de Norrmäns förfarande , hvilka ivblinda Sverige i denna strid, och vända tadlet emot Svenska nationen i stället för emot Norska Regeringen. Löjtgheten och orimligheten af föreg.fvandet att Svenska folket skulie bry sig om huru skyllerkurar och lavetter äro målade i Norge elier om rela frågan om symbolerne. Frågan om en serskild Norsk Diplomati och en separerad lehandling af Noriges utlandska anpgelägenhetar och transaltioner med fremmende matter. — Striden emellan Norska Statsmakterne om det andra fördraget celler fördraget emellan Nor ges konung och Noriges folk. FÖRSTA EPOKEN af denna strid. Symptomer af missvöje med kunstitutiopen å Kovungamaktens sida, redan vid 1815 och 1918 ers Stostbirg. Stridens fuilkomliga utbrott vid 1821 ärs Stortving. Militäriska rustningar och rörelser i Sverige. De tio propositionerne elier Förslagerue til konstitutionens omstöpningr och n nära obegränsad utvidgning af konungamakten. Analys af de tio propositionerne. och deras förhållande till 18:4 års löften och försäkringar. Uppkomsten af en Opposittom inom Norska Representationen. Bidragande orsaker vid 1821 års Storthing till Oppositun nens utbildning: Acelsfrågan cch Danska skuldfrågan, samt hotelser om utländska makters inblandning. Bodö-sa-. ken och Svenska kabinetiets bebaudlicg af denna fråga, första anledningen tisl Norrmänness önskan om en serskild Norsk biplomati. Uppkomsten af det alltjeamnt sedersera fortiarsnde pennkriget mot Korges representition och nstitutioner; den famvsa artikeln i Aug. 1821; verkan af donna taktik på tänkesättem i Norrige och till oppositionens utbildning. Några od om Bonacupproret 1Q9:8. Svenska ordnarnes utsående i Norige och de bya syvpunkter, hvarifrån ordensfrågan körjage betraktas. Nuvarande H. M. Konungens utomordentliga frikostighet mes gåfvor och lån de första ären efter föreningen; vida mer än 450,900 Spidr på detta sätt utdelade. . 1824 års Stortging. Oppositionens handlingssätt, polis och karakter. De tio propositionerpe enhälligt afslagne. Regeringens fullstsnsiga nederlag, Oppositionens sätt att begagna sin seger. Dess försontighet, dess liberalitet i penninge anslag; civ:ilistans och z2panagets ökand. ; dex vid 1923 äss Riksdag uppgifos bristen at 100,000 R:dr i hofnållaingssumman fylld med 166,666 R:dr B:co. Det väckta misitroemdet och farbågorne föranleda tankem att uppkalla Naeticnalitetskänslan till konstitutionens iorsyar. 17 Maj-festens upphof och syftning. Uppkosten at tiktiken att förespegl: Nerska fulket cv fi.udtbg sinnesstämning hos Svenska nationen mot Nocges — koovstitutionetia — frihet skwt Svenska Awmalgamationsplaner. Detursäktliga oca raturlga idenna taktik 1924 och de nästgåförends åres; ännu det orättvisa och oredliga deruti muder de sista 6 a 7 åren, då denna taktik plifvit drifven af partimän, blott som ett Medel att vinna popularitet. De yt terligheter, tili hvilga den ensiiga uppfattvingen af neutialtetspriac: ledt. De moisatta ecxtremerne: den Norska miMisteriella pressen i Stockholm och Norskbetsfavatisimen uti en del af oppositionspresseu i Christiania. — Striden vm den Sjuttonde Maj eller ANDRA EPOKEN afstrideu emellan Nerska Statsmakterne rörande Fördraget emellam Konung och Folk. B-tydel:en af striden on Hjuttonde Majfesten, för Jtörsta gången Öppet oeu tydhbgt framsäld. Oundvikhigheten ar denaa strid. Den nya theoriem om konstitutiom säsom exa skärk och om den på Kiclertrakt:tem grundade suveräniteten, samt konscqvensen af deuna nya Statsrättstheuri. Förhållandet emellan derna tbeeri och den motsatta om NATIONAL-SUVERANITETEN, grundad på fördragen i Moss och Christiania, JMNögväseigleten al cm strid förr ella: sednare emellan dessa theorier , just i anlkdniug at Sjuttende Majfesten. Rrksståthållarer Grefye Sandels hindrar : nära fyra ar stridens utbrott. Grefve Sandels och den Norska ministeriella pressen i Stockhulaa. Grefve Sandels karakter; hans politik i allmåanhet under de sednare ärem af haxs Hiksståthällareskap, ech serskilt med afseexde på Sjuttonde majfrågan. Stortbinget 1927, Grelve Sandels och Storthiuget. (srefve Sandels hastiga ech oväntade afskedstagande för sim svaga helea i Novewsber 1827. Auledsingea dertill: uppträdet på Christiania theater den 4 November 1827 och de förmeata Attentaterma mot Mocu.geau, Föreningen uvch Svenska mationn. Polismästaren, T beater direktion, cch historien o0s de tre Sköldmöerne, Svea, Mora och Skapndinavia, Grefve Pilatens utnämning till Kiksståthåliare och dem synpunkt utur hvilken ban betraktade sin nya befattuiag. Dess amkomst till Christiania, signaiem till stridens utkrott. Giefve Platens cirkular emot firandet af sjuttonde Majfesten, kort efter följdt af Regeringens kungörelsa eller manifest i samma ämne, SHlortbingets adresa till svar på kungörelsen och 27 Majfesten helt oeh hältet rautfirdigad. Storthingets upphöjda och kloka politik. Pröfringen af Statsrågenas handlingssätt, hvilka icke protesterat mot kungöreisea. Norska Hikscätterne. Saknaden i Norska konsti tutionen af något stadgande, som motsvarar 107 4. i Svenska eg. formen. Norska Statsförfattuingens gruudfel. Resultatet af 1928 års Sor!hing: kioka och ädla politik: Sjuttonde Maj-festen upphör att firas och vidare stridigheter i denna fråga synas undanröjde, då Kiksståthållaren och lokalauzitoriteterna genom sitt uppförande d. 17 Maj 1820 föranledde sakens upptagande å nyo och än mer gjorde den till en nationalsak. Ytterligare orsaken all festess upptagaade, Kapten Masiboues tal.