kad koltiligang a! 1UU laster per hard, och då
härdantslet inom verket minskas från två till
en, från tre till två, från fyra till tre, och ge-
nom denna minskning tillika uppkommer ett
previligeradt smidesbelopp af 400 skepp. (en-
ligt brukssocietetens yttrande 350) på härden.
Bruk izom bergslag erhålla helfrihet, då årliga
stångjernssmidet uppgår till minst 450 skepp.
per härd; då tre stångjernshardar, med gemen-
sam skogsfångst, förvandlas till en, eller då två
dylika förvandlas till en med 300 skepp:s swi-
de; då genom Bergmästareundersökning ådaga-
lägges att en årlig tillgång af 990 läster kol
per härd kan påräknas, utan minskning af den
inom bergslagen vanliga eller lagligen ålagda
tackjerns-blåsaingen. Förslagets motiver för den-
na skilnad uppgifves vara, att spara koltillgången
inom bergslagerne, samt att stångjerastillverk-
hingen må drifvas mera i stort, mär tack-
jerosblåsningen bestämmes för bergslagen och
stångjernssmidet för bruken derutom. Mut des-
sa stadganden och motiver invändes i erinrin-
garne: att Rikets Ständers skrifvelse den 21
Februarii 1853 anhållit om enahanda vil-
kor för erhållande af fri tillverkningsrätt in-
om och utom bergslag; att den numera stad
gade friheten i tackjerns-handeln, jemte de
omständighet att bruken inom bergslagen äro
fotade på egen skogstillgång, upphäfver faran
för deras iatråog i tackjernsblåsningen; att tack-
jerosproducenterne redan klaga öfver afsättning,
under det bruken uti bergslagen årligen öka sin
blåsning, hvartill de dessutom ega tillräakligt
malm och kol för billigare pris än inom bergslag,
ooh hvarigenom tackjernsproducent inom bergslag,
måste komma i allt särre och större trång-
mål för afsittniag, i samma mån bruka inom
bergslag undertryckas ; att många bruk utom,
men helt nära till bergslag äro grundade på
köpetol; att tillverkningens storlek ej eger före--
träde för tillverkningens godhet, hvilken senare
bättre vårdas inom bergslagen ; att icke privile-
gerade smidsbeloppets storlek, utan tillgången
till kol, kan utgöra vilkor för smidssrättens ut-
vidgning; att 900 läster kol för hvarje härd af
450 skepp. gör 2 läster pr skepp, ehuru kol-
legium antagit att, med goda methoder 1 1-4
läst är nog ; att bruken inom bergslag äro från
ålder privilegierade till ringa smidesbelopp, men.
a:t deras smide är omsorgsfullare arbetadt, äf-
veasom deras skogar, enligt kollegi medgifvan-
de bättre vårdade, samt slutligen att en författ-
niog, som tvingat bruken inom bergslag, att bli
stationära, medan den tillåter andra bruk att
införa förbättringar, slutligen aldeles utrotar de
förre, hvilkas egare alltså icke hafva mycket fog
att tacka for det 18 Ä. har den godheten att
lå:a dem behålla sina gamla rät igheter.
Vidare anmårkes, att förslagets 22 9. förbju--
der bruksägare inom bergslag att pårakna sko-
gar belägne derutom, ett stadgande, hvilket
Erinringarne anse så mycket mer olämpligt
som bruk sägarne snarare borde uppmuntras att
genom inköp af sådane skogar, t:ygga bergsle-
gerne för framtidea.
I afssende på beskattningen äro tvenne al-
teraaliver föreslagme, hvaref det ena bestämmer
olika skatt för olika distrikter, det andra en
viss, öfverallt lika procent. Erinringarnes för-
fattare anhålla att sednare aliernativet måtte an-
tagas; men anmärka dervid tillika mot Koliegii
förslag, att det 1 förra alternativet bestammer
skatten för bruk inom bergslag till 8 skeppund
och för bruk utom bergslag 6 eller 3 skepp:d,
samt att denna fördelning åter strider tvert e-
mot billigheten, som tyckes fordra, att skatten
höjes för de ställen, som till följe af bättre till-
gång på kol och vattendrift anses vara de bäst
lottade. .
I rr RM