kad koltiligang a! 1UU laster per hard, och då härdantslet inom verket minskas från två till en, från tre till två, från fyra till tre, och genom denna minskning tillika uppkommer ett previligeradt smidesbelopp af 400 skepp. (enligt brukssocietetens yttrande 350) på härden. Bruk izom bergslag erhålla helfrihet, då årliga stångjernssmidet uppgår till minst 450 skepp. per härd; då tre stångjernshardar, med gemensam skogsfångst, förvandlas till en, eller då två dylika förvandlas till en med 300 skepp:s swide; då genom Bergmästareundersökning ådagalägges att en årlig tillgång af 990 läster kol per härd kan påräknas, utan minskning af den inom bergslagen vanliga eller lagligen ålagda tackjerns-blåsaingen. Förslagets motiver för denna skilnad uppgifves vara, att spara koltillgången inom bergslagerne, samt att stångjerastillverkhingen må drifvas mera i stort, mär tackjerosblåsningen bestämmes för bergslagen och stångjernssmidet för bruken derutom. Mut dessa stadganden och motiver invändes i erinringarne: att Rikets Ständers skrifvelse den 21 Februarii 1853 anhållit om enahanda vilkor för erhållande af fri tillverkningsrätt inom och utom bergslag; att den numera stad gade friheten i tackjerns-handeln, jemte de omständighet att bruken inom bergslagen äro fotade på egen skogstillgång, upphäfver faran för deras iatråog i tackjernsblåsningen; att tackjerosproducenterne redan klaga öfver afsättning, under det bruken uti bergslagen årligen öka sin blåsning, hvartill de dessutom ega tillräakligt malm och kol för billigare pris än inom bergslag, ooh hvarigenom tackjernsproducent inom bergslag, måste komma i allt särre och större trångmål för afsittniag, i samma mån bruka inom bergslag undertryckas ; att många bruk utom, men helt nära till bergslag äro grundade på köpetol; att tillverkningens storlek ej eger före-träde för tillverkningens godhet, hvilken senare bättre vårdas inom bergslagen ; att icke privilegerade smidsbeloppets storlek, utan tillgången till kol, kan utgöra vilkor för smidssrättens utvidgning; att 900 läster kol för hvarje härd af 450 skepp. gör 2 läster pr skepp, ehuru kollegium antagit att, med goda methoder 1 1-4 läst är nog ; att bruken inom bergslag äro från ålder privilegierade till ringa smidesbelopp, men. a:t deras smide är omsorgsfullare arbetadt, äfveasom deras skogar, enligt kollegi medgifvande bättre vårdade, samt slutligen att en författniog, som tvingat bruken inom bergslag, att bli stationära, medan den tillåter andra bruk att införa förbättringar, slutligen aldeles utrotar de förre, hvilkas egare alltså icke hafva mycket fog att tacka for det 18 Ä. har den godheten att lå:a dem behålla sina gamla rät igheter. Vidare anmårkes, att förslagets 22 9. förbju-der bruksägare inom bergslag att pårakna skogar belägne derutom, ett stadgande, hvilket Erinringarne anse så mycket mer olämpligt som bruk sägarne snarare borde uppmuntras att genom inköp af sådane skogar, t:ygga bergslegerne för framtidea. I afssende på beskattningen äro tvenne alteraaliver föreslagme, hvaref det ena bestämmer olika skatt för olika distrikter, det andra en viss, öfverallt lika procent. Erinringarnes författare anhålla att sednare aliernativet måtte antagas; men anmärka dervid tillika mot Koliegii förslag, att det 1 förra alternativet bestammer skatten för bruk inom bergslag till 8 skeppund och för bruk utom bergslag 6 eller 3 skepp:d, samt att denna fördelning åter strider tvert emot billigheten, som tyckes fordra, att skatten höjes för de ställen, som till följe af bättre tillgång på kol och vattendrift anses vara de bäst lottade. . I rr RM